Återhämtning ska ge mig energin tillbaka

Häromdagen skrev jag om den tunga period jag är inne i nu. Jag har de senaste dagarna bearbetat mycket av mina känslor och tankar kring detta. Försökt bena ut vad som gått snett. Vad som är annorlunda nu mot tidigare. Hur jag ska komma ur det. Och hur jag ska undvika att det händer igen. Nästa gång kanske det blir värre och vägen tillbaka mycket längre.

Jag vill dock börja med att säga att det känns som om det har börja vända. Jag känner mig gladare och mindra stressad idag.

Roten till det onda

Följande saker har jag haft med i mina reflektioner. Vissa saker har absolut påverkat mer än andra.

  • Träning
    Jag har i princip inte tränat alls den senaste månaden. vi har haft halsont och täppta näsor hemma. Jag har kört något pass emellanåt men inte blivit helt kry för att dra igång på allvar. Träningen är ren terapi för mig. Det är egentid där jag kan avreagera mig. Jag bearbetar många tankar och löser många problem under mina träningspass. Dessutom ger de mig energi att orka med jobb och vardag. Att endast få till 3-4 pass under en hel månad har varit en katastrof för mig. Mer mentalt än kroppsligt.
  • Jobbet
    Jag har generellt sett inte mer att göra nu än tidigare. Kanske lite mer saker som är inbokade tidigt på morgonen, vilket har gjort mina morgnar med dagislämning extra stressiga. Jag har kommit infarandes på jobbet, med andan i halsen och en stressnivå högt över det normala. Jag måste lära mig att hantera det. För det kommer vara så i framtiden vissa perioder också. Jag har i princip alla lämningar av barnen. Inte en dröm precis. Men det är så vår arbetssituation är och det måste hanteras. Men som sagt. Arbetsblastningen är inte högre än vanligt. Kanske ett par fler trögarbetade saker än vanligt.
  • Familjen
    Familjen har verkligen inget med det negativa att göra. De ger mig energi. Det gör mig inget om huset är ostädat en vecka, om vi inte får till världens bästa mat varje dag eller om tvättkorgen är överfull. Jag skulle gärna ha mer tid med familjen än jag har nu. Hemmasysslorna stressar mig inte heller. Jag tycker om att gå hemma och pyssla.
  • Huvudvärk och stel nacke
    Förra lördagen fick jag huvudvärk. Den börjar bli bättre nu helt klart. Men den har gjort mig trött, ofokuserad och nedstämd. Jag har inte alls kunnat hantera saker med samma energi som tidigare. Jag vet inte hur mycket nytta massagen i onsdags gjorde, men det är som sagt på väg åt rätt håll. Nu kommer den mest på kvällarna.

Återhämtningen

Resan tillbaka till välmåendet stavas ÅTERHÄMTNING. Jag behöver mer av den varan. Inte fysiskt nu, utan mentalt. Jag behöver koppla av mer. Att få möjlighet att bearbeta mina tankar och problem utan måsten eller barn som vill ha min uppmärksamhet mest hela tiden. Jag behöver få in mer bitar av saker som ger mig energi och återhämtning i min vardag igen.

Jag har varit på resande fot en del senaste tiden. Det har gjort att jag gärna vill va hemma. Se till att Daniel får komma iväg eftersom han har pluggat hårt senaste veckorna. Plus att han får dra hela lasset när jag är iväg. Problemet är att jag i princip bara varit borta i jobb. Det är inte återhämtning. Men jag har inte samvete att ta mig tiden får återhämtning och vara bort från familjen ännu mer. Jag har dock i helgen insett att det är det jag behöver. Inte massor kanske, men mer än senaste två månaderna.

Så det här har jag punktat ner att jag ska få in mer av:

  • Träning
  • Avkoppling hemma i soffan (läsa, tv, serier, målarbok för vuxna)
  • Träffa människor som ger energi. Fika på stan, luncha osv.
  • Inte planera in så mycket hela tiden. Ta det mer som det kommer.
  • Samtidigt bli bättre på att planera saker som måste rulla på. (storkok, handling och liknande) Saker som tar energi om de inte är planerade och går smidigt.

Har ni mer tips på saker som får er att koppla av?

2016-255

I fredags njöt jag av en kopp favoritte och god choklad. Daniel var ute och tog en öl och burgare. Jag slappade i soffan. Utan måsten.

Stresshantering

Jag har varit lite off med bloggandet. Inte för att jag velat det egentligen. Mer för att jag behövt det. Jag har haft så mycket runt omkring mig. Detta har även inneburit att jag missat några veckoteman med nätverket. Några riktigt bra teman dessutom. Så jag tänker ta igen dem nu när jag är igång igen.

För ett par veckor sedan skrev vi om stresshanterig. Ett ämne som den senaste tiden varit extra aktuellt för mig. Stressen är den största anledningen till att jag valt bort bloggandet och en del andra saker. Det har varit för mycket helt enkelt. Jag har skrivit om det tidigare. Jag har behövt prioritera andra saker för att hålla mig i balans.

Hur märker jag att jag är stressad?

Det finns flera faktorer som påverkar detta och som gör att jag inser att jag är stressad.

  • Jag kan inte slappna av. Hjärnan går på högvarv hela tiden. Nya idéer kommer till höger och vänster, men bara tanken på att genomföra dem ger mig ångest.
  • Jag vill inte tacka ja till nya saker. Jag vill bara vara hemma och beta av saker som är påbörjade. Eller umgås med bara familjen och hämta energi från den. En enkel inbjudan om middag med vänner kan göra att jag får ångest nästan.
  • Det känns som om allt rusar och inte går att bromsa. Jag hinner inte med. Det är omöjligt att avsluta saker i tid. Och jag försöker hålla alldeles för många bollar i luften på en gång utan att inse att det är dömt att misslyckas.
  • Svårt att komma till ro och somna. Hur trött jag än är. Jag tänker på saker jag gjort, inte hunnit avsluta och saker som borde göras. Jag är för trött för att läsa men kan inte somna.

Hur tar jag mig ur det?

Hur löser jag situationen? Hur tar jag hand om mig under stressiga perioder? För än så länge har jag lyckats ta mig ur stressen varje gång.

  • Jag tackar nej till så mycket jag bara kan. Inga nya projekt startas upp helst.
  • Jag avbokar inplanerade saker och avslutar eller delegerar bort påbörjade.
  • Jag fokuserar på saker som ger mig energi. Saker som får mig att slappna av och som ger mig en bättre balans och ro i kroppen. Som får känslan av rusningstrafik att bromsa upp.
  • Det är extra viktigt att sova mycket och äta bra. Då känns det som att kroppen återhämtar sig snabbare.
  • Jag lägger till extra tid för saker som verkligen får mig att koppla bort stressen. Jag läser böcker, bakar, tränar eller umgås med människor som ger mig energi.

104

Framtiden

Än så länge har jag klarat mig från utbrändhet och total utmattning. Jag är tacksam för det. Men samtidigt medveten om att jag en dag kanske inte lyckas. Därför är det viktigt att jag gör saker åt mitt liv som inte bara lättar bördan för stunden. Jag måste jobba med det som är framtiden också. Därför försöker jag få bort saker ur mitt liv som inte tillför så mycket. Saker som tar energi och som jag inte tycker är roliga. Jag borde säkert plocka bort mer än så just nu. Men jag tar lite i taget.

Just nu är jag på banan igen. Det stressiga på jobbet har lugnat ner sig. Jag tycker verkligen om mitt jobb och jag har en massa spännade saker framför mig innan jag går på en lång sommarledighet med familjen. I höst börjar ekorrhjulet på allvar igen med allt vad det innebär. Förskola för båda barnen och heltidsarbete för oss.

Jag vill och behöver må bra dels för min egen skull. Men även för min familjs skull. Mina barn som ger mig så mycket energi och glädje. De som har vänt hela min värld upp och ner.

035090

 

Så mycket tankar så lite tid

Det känns som om tidsbrist på något sätt är genomgående bland många i min närhet just nu. Jag har så mycket som behöver göras, måste göras och som jag vill göra. Jag har sedan några veckor helt enkelt konstaterat att tiden räcker inte till.

Det är en ångestladdad känsla och vissa saker försöker jag förtränga för att inte behöva tänka på dem. Jag skjuter beslut och saker på framtiden även om de kanske skulle vara snabbt avklarade.

Saker som verkligen måste göras blir såklart gjorda eftersom jag helt enkelt prioriterar dem. Jag vet att det skulle bli ohållbart om jag inte får vissa saker gjorda.

  • Handla, laga mat, ta hand om och umgås med familjen, tvätta, städa (till en viss nivå) har alltid hög prioritering.
  • Träna prioriteras också ganska högt eftersom jag mår bättre och orkar mer med allt annat om jag får mina endorfinkickar.
  • Jobbet. Jag jobbar bara 2 dagar i veckan just nu. Jag har arbete för att fylla hela veckor och folk drar i mig från alla håll och kanter. Jag försöker jobba helger och kvällar för att hinna med så mycket som möjligt. Inser att det inte kommer hålla i längden.

Alltså jag får saker gjorda. Hela tiden är jag på gång med något. Frågan är dock om detta kan effektiviseras på något sätt. Vissa saker har till min stora förtvivlanverkligen fått sjunka långt ner på priolistan.

  • Bloggen! Det kryllar ju inte direkt av nya inlägg här. Även om jag tränar och är aktiv i allra högsta grad så hinner jag inte skriva om det. Hur mycket jag än vill och längtar efter det. Jag har en massa inläggsidéer i utkaststadiet.
  • Dessutom är nya bloggdesignen inte klar heller. Här sitter jag fast med nytt foto. Jag vet inte ens vem som kan hjälpa mig med ett nytt, snyggt foto som jag kan ha på bloggen. Jag har inte fått ordning på statistiken eller SEO eller fast jag vill, vill, vill. Och jag får ångest när jag tänker på det, så jag skjuter det på framtiden också.
  • Hemmet. Jag gör det som måste göras hemma och kanske lite till. Men mer hinns inte med. Fast vi har en massa vi borde göra om vi vill kunna sälja och flytta till större. Detta har dock kommit igång. Men det stressar mig också. Vi vill flytta snart, men vi har en massa som måste göras.
  • Tid för avkoppling och vila är nästan obefintlig. Hinner inte läsa böcker. Längtar efter ett bad. Har inte målat i min målarbok på flera veckor. Dock så prioriterar jag mys med grabbarna hemma och det ger mig en hel del energi.

Jag inser att detta inte är hållbart. Något måste göras. Jag måste göra upp en plan för hur jag ska hinna med saker jag vill göra. Känslan i kroppen är att det kryper i benen. Jag har inte fått till fokusen på kosten efter påsken än, vilket stör mig. Om det här inte får ett stopp känns det som om jag för första gången i livet är nära väggen. Så nu är det jag som sätter mig och gör en plan. Det ska prioriteras och redovisas imorgon för er.

Ge mig tips på vägen. Hur gör ni för att hinna med allt? Hur prioriterar ni bort saker? Jag känner mig trött, tom, stressad och orkeslös.

img_6738

För mycket nu

Just nu är jag en småbarnsmamma med en fantastisk familj utan massivt kaos hemma på dagarna. Samtidigt är jag rätt stressad och konstant uppe i varv för att listan med saker som måste göras snarare växer än krymper. Jag gör så gott jag kan på dagarna. Försöker fixa vardagsfixet och ändå beta av lite av de andra sakerna. Det blir saker gjorda, det blir det. Men jag har slutat göra mina veckoplaneringar vilket är illa. Det blir inte samma fokus på att avsluta saker. 

Senaste veckan har jag knappt suttit ner. Inte landat i soffan efter att barnen somnat. Utan öst på med diverse fix. Dessutom har lillebror varit lite täppt i näsan och sovit dåligt. Så jag är rätt uppe i varv just nu. Detta händer då och då. Och dessa perioder blir träningen lidande. Jag får inte ro att träna. 

Därför var det välkommet att vi nu åkt hem till mina föräldrar för en långhelg. Jag kan inte hålla på med massa saker hemma. Jag ska träna lite. Träffa lite släkt. Ta det ganska lugnt. Vila ut och hämta energi. Och göra en planering inför nästa vecka. Det är just nu viktigt att prioritera. Så att jag kan känna mig nöjd trots att listan fortfarande är full. Jag ska stressa ner. 

Så nu ska jag gå och lägga mig inne hos mina små pojkar. Hoppas de sover bra och länge.