Mitt stoltaste träningsögonblick

Denna veckan bloggar jag och mina bloggkollegor om ett riktigt roligt ämne. Mitt stoltaste träningsögonblick. Det var ett lätt val. Det finns en upplevelse i mitt liv som slår allt annat i träningsväg. En prestation jag på riktigt verkligen är stolt över att ha planerat, tränat inför och genomfört utifrån de förutsättningar jag hade den dagen. Ni som känner mig eller som följt min blogg ett tag kan säkert gissa att jag pratar om min resa mot och genomförandet av Kalmar Ironman 2014. Jag skrev om det i ett inlägg om Mitt stoltaste ögonblick i somras. Två månader efter tävlingen strösslade jag prestationen med denna lilla hemlighet.

Det ögonblick som får räknas som det stoltaste ögonblicket är när jag passerar mållinjen den där kvällen i augusti. Att känna att jag har lyckats med något som jag sex år tidigare bara tänkte att det var galningar och atleter av högsta rang som genomförde. Det var då jag såg min halvglane svåger genomföra sin första Järnman i Kalmar. Jag hade inte en tanke på att jag en dag själv skulle stå på startlinjen. Den tanken växte fram under alla efterkommande år som jag återvände till Kalmar för att uppleva stämningen. Mer och mer växte tanken om ett eget deltagande fram.

Jag korsade mållinjen till orden Ida, You are an Ironman och jag kan inte med ord beskriva mina känslor i just det ögonblicket. Tårarna rann och leendet var enormt. Det var först då jag kände att det var värt alla uppoffringar, allt slit och alla tårar som jag kämpat med det senaste året. All tid borta från familjen för att förbereda kroppen så mycket som möjligt på den extrema utmaning jag tänkte utsätta den för. Tidiga löppass, långa cykelpass och ångesten inför simningen i öppet vatten. Frustrationen över alla gånger under våren när jag hade ont i halsen och inte kunde träna. Uppgivenheten när jag i maj och juni mer och mer tvivlade på att jag skulle vara i tillräckligt bra form för att kunna ta mig i mål. Tårarna under vissa träningspass när jag kände att jag om och om igen försummade min lille son, eller i alla fall värdefull tid tillsammans med honom. Samtidigt fick jag styrka av att tänka på han och Daniel som hängde hemma i väntan på att mamma skulle komma hem. De fick mig att inte ge upp eftersom all tid jag redan lagt ner då skulle kännas så onödig. Han hade det ju bra hemma med pappa, det visste jag ju innerst inne.

Jag kan än idag känna den pirrande nervositeten när jag kliver in i trävlingsområdet på morgonen till tonerna av Coldplays A sky full of stars. Jag kände mig stark och grym redan då. Jag visste att det skulle bli en utmaning och en tuff dag. Men jag visste också att om jag bara höll mig till min plan, inte pressade mig för hårt och lyckades undvika tekniskt strul så skulle det gå vägen. På något sätt.

Och det gjorde det. Gick vägen. Framlyft och påhejad av familj och vänner, klubbkompisar och okända, funktionärer och medtävlanden. Alla gav energi. Hjälpte mig framåt. Det är ungefär 1,5 år sedan jag genomförde tävlingen. Och även om tiden inte alls var vad jag hade tänkt mig ett år innan tävlingen så är jag så extremt nöjd och stolt över min prestation. Än idag. Jag hade så många hinder på vägen som påverkade slutresultatet. Så mycket som hade kunnat sätta stopp för en start över huvud taget. Dessutom har det fötts en revanschlust i mig. Jag ska köra igen, med bättre förutsättningar. Men så länge ska jag bara pysa av stolthet över den magiska dagen i augusti 2014.

Vill man läsa mer om min tävlingsdag finns mina racereports här, här och här.

Har ni något ögonblick i träningssammanhang som ni är så där härligt stolta över?

KalmarIda

Tips inför Ironman – Andreas Alle Weckfors

Alle är PT’n och coachen som gjort en Ironmandistans i Barcelona. Han representerade Sverige i långdistanstriathlon i Motala tidigare i år. Han är killen som gillar att ha fingret med i alla kakburkar. Fixar och trixar med diverse aktiviteter. Han är en av skaparna bakom Linköpings halvmarathon. De här tipsen vill han ge er:

Simning
Vare sig du siktar på 65 eller 105 min simning så är tipset att ta det lugnt inledningsvis viktigt. Är du rutinerad ow-simmare se till att hitta fötter att ligga på men tappa inte navigeringen för det. Är du ny ow-simmare, ta gärna lite mer fritt vatten och gör ditt race. 1-2 extra minuter kan göra mycket för resten av loppet. Navigera regelbundet.

Växling
Dagarna innan loppet ska du växlingsträna. Vad du gör efter respektive gren. När ska du börja ta av dig våtdräkten, när ska du ta av dig cykelskorna, på cykeln eller i växlingstältet. Timman innan start går du igenom rutinen i huvudet i välingsområdet flera gånger. Vart du kommer upp ur vattnet, vad du tar på dig efter sim och efter cykeln. Fokusera och gå in i bubblan. När du väl har simmat och tar dig fram till din växlingspåse är du väldigt snurrig och yr. Allt du tränat på innan ska sitta i ryggmärgen. Jag rekommenderar att du har en liten flaska med gel+vatten i växlingspåsen ur vattnet som du häller i dig för att snabbt få i dig energi efter simmomentet. De 15 sek är väl investerade.

Cykling
Det är triathlon, inte ett cykellopp. Lägg nu upp hela loppet så du kan disponera varje gren så bra som möjligt. Dvs gärna 10 min långsammare cykling och du kan springa i mål. Än att pressa det där extra på cykeln så du får gå halva löpningen. Det är ingen rolig upplevelse. De flesta cyklar på 5-6 h och det är lång tid. Se till att sträcka på dig emellanåt och få i dig energin. Minst 100 gr kolhydrater/h. Fördela det på bars, gels, sportdryck. Ha en ramväska där du smidigt kan plocka upp bars och gels. Träna de sista passen på att dricka i tempoposition, ta upp och sätta ner flaskan i tempoposition. Så du blir bekväm. Men använd även dessa sekundrar till att sträcka på dig. Du kommer att få dippar, det är bara att ta sig igenom dem. Fokusera på nästa krön, nästa energiintag, nästa milpassering ect. Snart får du springa.

Löpning
Det är fortfarande ett triathlonlopp. Bara för att du är bra på att springa betyder inte det att du kan översätta dina havmaratider till detta lopp. Du kommer aldrig vara närheten av din tröskelzon, däremot kommer ditt pannben få visa sin hårdhet. Om du inte siktar på en tid under 9 h så ta det lugnt vid vätskestationerna, gå 10-15 sek och få i dig energin. Dessa 3-4 min är värdefulla sista milen. Med tanke på att du har varit aktiv i så många timmar behöver du koffein för att dels få huvudet att tänka lite klarare. Sasta på gels med koffein blandat med vatten. Ät det som din mage klarar av för stunden. Salt/mineraltabletter är att rekommendera både på cykeln och löpningen. Njut av publikens hejarop och tillåt dig att ta gåpauser. Hitta ett tempo som funkar för dagen. Dina uträknade km-splittar kommer inte stämma. Förskjut dina kramper så långt som möjligt genom kontinuerligt energiintag. För krampen kommer komma. Njut av stunden, tänk tillbaka på mörka och kalla januariträningar. Plocka fram stunder som lyfter dig lite extra. Varför du gör just det här. Det är idag du ska visa det. Kanske inte för alla andra, men för dig själv. Sträck på händerna vid målgång och var nöjd. Detta var det du klarade prestera för dagen. Njut av en persbärs och sedan vila.

Alle