Race report Björsäter triathlon

I lördags var det dags för årets första triathlontävling för min del. Egentligen har jag inte alls tränat för sprint. Jag har inte tränat snabbhet. Inga intervaller. Inga kortare tröskelpass. Så förväntningarna på dagen var att få lite triträning i kroppen. Brickträning. Växlingsträning. Tanken var också att ha roligt så att ångesten inför IM Kalmar kan dämpas lite. Jag ville ha med mig en bra och rolig känsla in i de två sista veckorna innan den stora dagen.

Jag velade in i det sista om jag skulle simma med våtdräkt eller inte. Jag har ingen koll på hur mycket snabbare jag är med våtdräkt. Skulle den extra tiden det tar att få av sig våtdräkten vägas upp av att jag blev snabbare i vattnet? Jag hade ingen aning. Det som avgjorde var att jag ville få till ett lopp som materiellt kommer vara så likt Ironman som möjligt. Därför valde jag att köra med våtdräkt. Det var ganska mycket folk i starten. Jag har trott att jag skulle få panik av sådant, men jag krigade på som alla andra och lyckades hålla mig lugn och simmandes. Simningen gick nog faktiskt över förväntan. Jag har ingen tid på den än. Växlingen gick också ok förutom att jag lyckades fippla bort nummerlappen så att jag glömde sätta den på mig. Jag har ingen koll på hur jag låg till efter simningen.

Jag försökte få upp farten på cykeln så gott det gick. Jag har inte cyklat så mycket fartpass så det var lite lurigt. Svårt att hitta den bra nivån. Visste inte alls hur mycket jag skulle våga satsa samtidigt som jag hade krafter kvar till löpningen. Jag blev omcyklad av en tjej som jag sedan såg framför mig en bit hela cyklingen. När vi närmade oss vändpunkten började jag möta de som låg framför. Jag tycker jag räknade till kanske 5-6 tjejer. Men jag kan ha haft helt fel. Jag tänkte i alla fall att det inte var hela världen om jag inte körde ikapp tjejen framför. Vad gör det för skillnad att komma sexa, sjua eller åtta? Jag valde att cykla smart och se till att ha krafter kvar till löpningen.

Löpningen kändes också bra. Lite trötta ben efter cykeln, men inte så att jag stumnade. Ingen motståndare i sikte vare sig framåt eller bakåt. Det var bara att hålla ihop och ta sig i mål. Jag ökade lite sista 1,5 kilometern. Benen var med mig.

Väl i mål fick jag veta att jag kom fyra?!?!?!? Jag fattade inte riktigt att jag kunde räknat så fel. Var det någon ung kille som sett feminin ut? Eller var det tjejer som tävlade i lag framför mig? Eller växlade jag förbi dem mellan cykeln och löpning. Hur som helst. Med facit i hand. Hade jag vetat att jag hade pallplatsen framför mig hade jag nog gjort en chansning på att dra ikapp redan på cyklingen. Men det är lätt att vara efterklok. Jag kunde jag ju inte veta det. Jag är ooootroligt nöjd med att komma 4 av 44 startande. Jag som inte ens är tränad för dessa distanser.

Och roligt var det. Jag ska försöka att kapsla in denna känsla och ta med mig ner till Kalmar. Det kommer bli en helt annan fysisk utmaning. Men jag tar ändå med mig det positiva. Det var skoj att för en gångs skull kunna få till en bra placering också.

Björs2

Björs1

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *