Kort rapport av dagen

Dagen har varit grym här i Kalmar. Så många att heja på och tider att kolla upp att jag inte hunnit blogga. Det kommer ett långt inlägg en annan dag. Det blir mycket upplevelser och känslor bara av att supporta. Dagen kan för NocOuts del sammanfattas i:

– Klubbrekord för både dam och herr av Lena Ström respektive Jonas Bergkvist.
– 3 stycken i topp 10 på SM (Jonas, Mange och Fredrik)
– Ytterligare åtminstone en slot till Hawaii.
– 3 personer under 9 timmar
– Ytterligare 5 stycken under 10 timmar
– Jag tror vi fick in 16 st PB på 16 startande
– Massor av NocOutare överallt som hejade fram våra hjältar på banan.

Klockan är nu snart halv elva. Hero hour är igång och enligt rapport från Lotta finns det 20 kämpar kvar på banan som har möjlighet att hinna in i mål innan det stänger. Vi ser dem gå förbi utanför fönstret. Vi har fått in alla 16 i NocOut. Men jag hoppas alla på banan klarar tiden.

20120818-222518.jpg

Kalmar IM minutrarna innan

Precis innan start varje år är Kalmar speciellt. Solen går upp och människor strömmar in mot centrum. I år är allt större, mer människor, mer stämning. Musiken strömmar ut från högtalarna. Platspåsarna har tagits av cyklarna. Alla går mot samma ställe. Starten av Kalmar IM. Sveriges första IM. Det känns stort. Magiskt. Jag har sett denna tävling växa de senaste fem åren. Precis när jag skrev detta hörde jag för första gången i år tonerna från Kentas Just idag är jag stark. Jag blir faktiskt tårögd. Upprymd. Förväntansfull. Jag kommer få höra den om och om igen under dagen. Men vad gör det? Den ÄR Kalmar för mig!!!

20120818-070058.jpg

Kalmar IM – magi och känsla

Imorgon står ca 1500 häftiga personer på startlinjen till Ironman Kalmar. Personer som tränat och förberett sig i månader. Som har åtskilliga mil cykel i benen, som nött på löparskorna mer än de flesta och som simmat längd efter längd i bassängen. De går upp tidigt på mornarna och viger nästan alla dagar i veckan till att fokusera på träningen. I alla fall de flesta av dessa grymma människor.

Vi kom hit till Kalmar igår. Det är mitt femte år här nere. Femte året som jag hejar men inte deltar själv. Direkt när man checkar in på vandrarhemmet känner man pirret. Man känner igen känslan. Det ligger spänning i luften. Överallt ser man cyklar, joggande människor och idrottare i kompressionsstrumpor och Ironman-kepsar. Det ligger i luften. Känslan finns överallt. Känslan av förväntan. Adrenalin. Spänning. Endorfiner. Fokus. Den ena cykeln är värre än den andra. Rymdhjälmarna blir fler och fler för varje år.

På lördag är det dags. Årets kraftprov. Det är många av de detagande som äntligen har nått fram till sitt stora mål för året. Vissa har gjort det förut och andra står på startlinjen för första gången. Det är nog nervöst oavsett om det är första IM-distanden eller inte. Vad är nytt för i år? Vad ska man tänka på vid växlingen? Har allt packats ner? Vad ska förberedas? För min del känner jag mig lika delaktig som sambon på sätt och vis. Vi går gemensamt ihop vad som ska packas i de olika påsarna. Hur mycket energi ska med på cykeln? Vad ska langas under löpningen?

Nytt för i år är att allt ska checkas in redan dagen före. Sakerna man ska ha vid respektive växling ska ner i olika påsar. Det gäller att tänka till. Ute vid själva växlingsområdet står enbart cyklarna. Inga skor, inga kläder, inga hjälmar. Ombyte sker i ett separat tält. Allt måste planeras redan idag. Cyklarna står på sina platser med plast över. 1500 cyklar i långa rader.

För Daniels del är det redan klart. Vid 12 lämnades allt in och sedan dess har han kunnat koppla av. Äta mat, ladda, vila, fokusera och fundera. Det känns mer avslappnat på något sätt. Fast i år är det annorlunda. Större. Fler startande. Hela Kalmar är skyltat med Ironman. En folkfest. En fest där det centrala är en grym prestation från ca 1500 människor. Vi som står bredvid banan försöker dela med oss av energin till de som tävlar. Försöker lyfter fram både bekanta och främlingar. Alla behöver den support vi kan ge. Imorgon hejar vi på alla. Många av de som startar imorgon tävlar i första hand mot sig själva. Det största hindret för en lyckad dag kan vara en strejkande kropp, inte mannen som springer bredvid. För de flesta som inte ligger i täten kan snarare den flåsande gubben snett bakom vara någon som man kan prata med några minuter. Så att man kan glömma bort sina stumma vader och smärtande lår bara för en liten liten stund. Få lite ny energi och nytt perspektiv till det man gör. Man tar sig någon kilometer till tillsammans med en annan i samma situation.

Jag vill önska alla deltagar imorgon ett stort lycka till!!! Jag beundrar alla som står på startlinjen imorgon. Ni är grymma! Ni har gjort något som är min dröm. Och något som jag planerar att genomföra 2014. Jag har dragit ihop ett gäng av fantastiska tjejer runtomkring mig i en satsning mot IM 2014. Om ni hänger kvar på denna blogg längre än bara denna helg så ska ni få se mer av det gänget. Härliga tjejer som jag är övertygade om kommer slå tri-världen med storm om två år.

Ironman Kalmar – Jonas Bergkvist

Jonas Bergkvist är definitivt en av NocOuts främsta triathleter med siktet inställt på Hawaii. Han var nära i Regensburg och siktar nu på att säkra platsen i Kalmar imorgon. Han bor och tränar i Falun tillsammans med kompisen Magnus Johansson. Jag har aldrig träffat honom, men eftersom NocOuts grymma trisuits har namn så vet jag ändå vem jag ska heja på imorgon.

Vad har du för känsla inför lördag?
Känslan inför lördag är som vanligt ganska oviss, det är först under loppet jag kan säga om jag är i form eller inte.

Hur har du laddat med kost och träning den senaste veckan?
Veckan började med en lugn måndag (kort simpass), Tisdagen var lite hårdare med både sim, cykel och löpninig. Onsdag ett väldigt kort löppass men med bra fart. Torsdag, morgonsim följt av en kortare cykling med intervallinslag. Fredag, kort morgonlöp och ett simpass i bassäng på eftermiddagen. Inga större förändringar i kosten, lite mer kolhydrater förra och denna vecka. Onsdag och torsdag äter jag också lite mer än normalt. Fredag normalt och en lätt frukost på lördag morgon.

Vad ser du mest fram emot på lördag?
Det är alltid kul att komma ut på löpningen förutsatt att jag gjort en bra cykling men de sista två kilometerna är också svårslagna.

Vad tror du kommer bli värst?
Om det blir varm på lördag kommer just värmen va min största fiende då jag är extremt känslig mot höga temperaturer. Jag kan vara den enda som hoppas på regn, hehe.

Vad är målet med dagen?
Målet med dagen är att följa min raceplan och att förhoppningsvis placera mig bra på SM. Givetvis att ha kul också 🙂

Har du något tidsmål?
Om det inte blir några drastiska väderförändringar tills lördag eller punkor eller liknande och att jag är i form så kommer jag troligtvis gå imål mellan 8.45-8.55.

Vilken är din bästa respektive sämsta gren?
Min bästa gren är cyklingen tätt följt av löpninigen (förutsatt att det inte är varmt) simningen vet jag att jag ligger efter med men jag jobbar på saken.

Hur länge har du tränat inför Kalmar?
Specifikt mot kalmar är det sedan 5 veckor tillbaka, annars började grundträningen inför säsongen i september.

Vem tror du vinner SM?
Jag tror att Jonas Djurback kommer vinna med några minuter, därefter kommer antingen Erik Strand, Karl-Johan Danielsson, David Näsvik och kanske Ted Ås. Damsidan har jag ingen större koll på, namn jag känner igen där är Helene Malmkvist, Emma Graaf och Linda Eriksson. Man ska dock veta att flera av topp-15 favoriterna kommer klappa igenom och göra sämre lopp samtidigt som det finns ”doldisar” som kommer köra över förväntan. Så allt kan hända.

Lena Ström undrar vad du har för mål med Hawaii om du kommer dit och hur dina tankar går kring Hawaii?
När det gäller Hawaii så är det ingen jag tänker på just nu. Jag är här för att köra SM. Blir det så att jag råkar vinna min åldersklass kör jag givetvis på Hawaii och kommer ta det som en upplevelse för att samla erfarenhet till nästa gång jag kommer dit, då som proffs. Hehe

Kalmar Mini Triathlon – Race report

Igår var det dags för mitt livs andra triathlontävling. Det var tre år sedan sist. Jag har saknat det men det har ändå inte blivit av tidigare. Även denna gång var det nära att det inte blev någon start. Min vad kändes stum och jag visste inte om det skulle bli värre av en start. Men jag anmälde mig med tanken att jag skulle ta det för var det var.

Jag hade inte kollat in hur banorna gick. Jag har inte kört några brickpass alls i år även om jag tränat en del på grenarna var för sig. Dock hade jag 1,5 månads upphåll från träningen sedan i början av juni till mitten av juli. Så jag är inte alls där jag hade kunnat vara. Lägg till några kilon som skulle behöva försvinna. Ja ni förstår att förväntningarna inte var vad man kan hoppas på. Oavsett vad sluttiden skulle bli så vet jag hela tiden att jag skulle ha kunnat bättre med andra förutsättningar. Men så kan det vara och jag kan inte hela tiden skjuta saker framför mig bara för att jag vet att jag kanske inte kommer kunna ge vad jag vet att min kropp har i sig.

Jag var ändå rätt taggad innan start. Jag var redo för att köra och för att ha kul. Ett av mina orosmoment var simningen eftersom jag inte har simmat öppet vatten ordentligt på flera år. Jag är inte bekväm med öppet vatten och jag har egentligen bara crawlat en gång utanför bassäng någonsin. Även om jag har simtränat en del under det senaste året har jag skjutit OW-träningen framför mig. Planen är att ta tag i den nästa sommar. Mitt andra orosmoment var vaden. Hur skulle den kännas på cykeln och löpningen? Skulle jag ha ont eller inte känna av den alls? Skulle jag ens kunna fullfölja?

Lotta och jag träffades i växlingsområdet i god tid för att ladda och tagga till. Vi kollade ut- och ingångar. Rampen upp från vattnet. Vi gjorde iordning inför växlingarna. Gick på toa. Nästan sist begav vi oss iväg från växlingsområdet mot starten. Jag startade i sista startgrupp så jag behövde inte stressa det minsta. Vi träffade Daniel, föräldrar och klubbkompisar. Varje startgrupp skickades iväg med 75 st i varje. Min grupp, den sista, innehåll hela 18 stycken. Stämningen ute i vattnet innan start var härlig. Vi skämtade om att vi ”hade så trångt” osv. Men skämt åsido. Med den känslan jag hade att inte vara i form och kunna prestera mitt bästa så passade det mig utmärkt att starta sist. Jag hade knappt några som kunde ta sig förbi mig och en hel drös med deltagare att kämpa mig förbi.

Jag crawlar obehindrat ett par kilometer i bassäng även om jag har mycket att lära. Igår var jag inställd på att bröstsimma. Att inte ha ett streck på botten. Att inte se under vattnet som man är van vid. Det kan lätt ge mig panikkänsla. Men det gick faktiskt över förväntan. Jag crawlade nog hälften av sträckan i alla fall. Dock sa mina supporters på land att jag inte direkt tog den bästa vägen i vattnet. En lång båge runt sista bojen gjorde att jag säkert förlorade ett par minuter i vattnet. Men vad gjorde det när känslan ändå var bättre än jag trott innan. Dock tyckte jag det var jobbigt att hela tiden se botten i vattnet. Jag hade velat ha djupare. Kanske var det därför jag höll mig så mycket till höger?

Väl uppe på cykeln kände jag mig ganska stark. Jag började fokusera på att köra om de jag såg framför mig. Vid vändpunkten på banan stod klubbkompisen Tobias och hejade. Det gav krafter. Jag blev omcyklad av 3 stycken och cyklade om kanske 15. Jag vågade köra på ganska hårt i alla fall. Kände att jag vågade chansa att vara lite stum på löpningen. Jag vet ju att jag har ett ganska bra pannben. Att jag är bra på att hitta ett tempo och sen köra på i det ett bra tag.

Efter cyklingen kände jag mig nöjd. Vaderna hade jag inte känt av alls. Växlingar har jag inte tränat alls på, men de gick helt ok. Ut på löpningen fick jag direkt upp ett skapligt tempo. Jag fokuserade på lätta fötter och hög frekvens. Det kändes bra. Dock såg jag inte tempot på klockan. Jag testade att köra med multisportfunktionen och kollade inte datafälten innan. Men den pep varje kilometer så det gick ganska bra ändå. Jag kände av vaderna. De gjorde inte ont, men de var stela. Jag hade kanske kunna pressat löpningen lite till. Men jag är nöjd. Jag fick en bättre tid än jag kanske vågat hoppats på. Jag har en bit kvar. Men detta visar att jag är på rätt väg.

Stämningen var GRYM! Överallt stod människor och hejade. Inne i centrum var det folkfest. Uteserveringarna var fulla med folk. Ett långt och härligt upplopp avslutades med en målgång på stora torget och mitt namn uppropat av speakern. Det här är bara början. Samtidigt som jag vill ha mer triathlon, så tänkte jag under löpningen på målet jag satt upp. IM 2014!?!?! En mara… Det kändes långt borta. Men jag blev ändå taggad. Taggad att träna så att jag klarar det.

Fina Lotta gled in på en grym tid och fin 20:e plats av ca 180 startande i vår klass. Jag kom några minuter bakom på plats 42. En fin dag. Ett härligt lopp. Toppen peppning inför det som komma skall.

Ironman Kalmar – Lena Ström

Lena är den andra av de två kvinnliga deltagarna som kommer stå på startlinjen imorgon. Jag har inte träffat henne live, men läst om hennes framfart lite i notiser på klubbens sidor. Jag hoppas kunna få lite tips från henne i framtiden då min plan är att göra en Kalmar om två år.

Bilder lånade från facebook och NocOut-sida

Vad har du för känsla inför lördag?
Känner mig nyfiken på hur kroppen reagerar på ett sån´t här långt lopp och
det känns spännande att stå på startlinjen.

Hur har du laddat med kost och träning den senaste veckan?
Den sista veckan har det hittills laddats med vitlökskurer, C-vitamin,
mycket sömn och andra diverse kurer för att få bort det halsonda som dök
upp en vecka innan…typiskt. Nu känns det bättre och ska ladda med
pastasallad, lax, kyckling mm.

Vad ser du mest fram emot på lördag?
På lördag ser jag fram emot att ”skörda” ett års träning, hoppas på en
härlig stämning under loppet från publik och deltagare!

Vad tror du kommer bli värst?
Värst tror jag simstarten kommer att vara. Har aldrig startat ihop med så
många andra – laddar mentalt för detta.

Vad är målet med dagen?
Målet med dagen är att orka hela loppet i ett jämnt tempo – vill inte
promenera i mål!

Har du något tidsmål?
En måltid sattes snabbt upp inte många dagar efter anmälan. Men ju mer man
tränar desto mer förstår jag hur kaxit det var att sätta upp en tid på sin
första Ironman. Det kan gå precis hur som helst beroende på vädret och om
förkylningen försvunnit helt och hållet ur kroppen…men blir tiden under
12 timmar är jag nöjd

Vilken är din bästa respektive sämsta gren?
Är nog lite halvdålig i alla grenar. Det som jag är starkast i är nog
huvudet och det tror jag är viktigt i en sådan här lång tävling.

Hur länge har du tränat inför Kalmar?
Har tränat ett år inför Kalmar. Känner att jag har gjort så mycket jag
kunnat för att förbereda mig. Förra hösten kunde jag inte crawla en meter
– har gått simkurs under det gångna året och hoppas genom detta att spara
kraft till de andra grenarna.

Vem tror du vinner SM?
Ingen aning vem som vinner SM. Ted Ås för herrklassen är en gissning.

Lena fick följande fråga från Fredrik Carlén: Du sprang ju förbi min fru Anna i Björsäter triathlon, hur många tänker du passera på löpningen i Kalmar?
Lenas svar kommer så snart jag har fått det.

Lena skickade följande fråga vidare till Jonas Bergkvist:
Hoppas att du kniper en plats till
Hawaii Jonas! Du var ju så nära i våras! Om du gör det, har du ett mål
även för tävlingen där? Hur går dina tankar runt Hawaii?

Ironman Kalmar – Fredrik Carlén

Fredrik är en av NocOuts främsta triathleter och klubbmästare i triathlon. Dessutom är också frun Anna klubbmästare på damsidan och en grym triathlet. Som om inte det vore nog har han en mamma och svärmor som senast igår presterade fint på Kalmar Mini. En riktig triathlonfamilj.

Han har genomfört Ö till Ö och det är inte hans första Ironmandistans. Vi räknar med att han kommer ligga långt framme imorgon och tillsammans med ett par andra i klubben slåss om fina placeringar i toppen.

Bilderna lånade från Fredriks blogg och fabebook

Vad har du för känsla inför lördag?
Det ska bli väldigt skoj. Nu när all träning är gjord är det bara att njuta och vänta på att det ska dra igång.

Hur har du laddat med kost och träning den senaste veckan?

Jag har toppat genom bibehållen intensitet men kraftigt minskad mängd. Dvs ganska korta pass men med någon form av intensitet, antingen Ironman-fart eller annan intervallform. Vad gäller mat så äter jag som vanligt fast något större portioner, det samma gäller dryck. Lägger dock till ett glas Resorb varje kväll sista 3 dygnen.

Vad ser du mest fram emot på lördag?
Målgången och cykelsträckan. Det ska bli grymt kul att komma ur vattnet och dundra iväg över Ölandsbron. Alltid spännande att se hur man ligger till upp ur vattnet också.

Vad tror du kommer bli värst?
Troligen löpningen där jag verkligen ska försöka höja farten från förra året.

Vad är målet med dagen?
Att få ut så mycket som möjligt av min kapacitet och att ha kul!

Har du något tidsmål?
Under 9 timmar.

Vilken är din bästa respektive sämsta gren?
Jag är ruggigt dålig på att äta gels, det är min sämsta gren. Bäst trivs jag på cykeln.

Hur länge har du tränat inför Kalmar?
Sedan 2009 egentligen, men för just denna runda sedan november 2011.

Vem tror du vinner SM?
Jag hoppas på någon från NocOut.se men annars tror jag mycket på Jonas Djurback som jag tror kan vara hur snabb som helst om han har den rätta dagen.

Magnus undrar vem/vilka som ’Mr Biceps’ inte vill springa axel mot axel med 30 km in på löpningen?
Spontant tänker jag på den ende deltagaren i 70-årsklassen, han är säkert duktig men tampas jag med honom gör jag troligen inte en perfekt mara.

I sin tur bad jag Fredrik passa en fråga vidare till Lena Ström:
Du sprang ju förbi min fru Anna i Björsäter triathlon, hur många tänker du passera på löpningen i Kalmar?

Ironman Kalmar – Magnus Johansson

Magnus Johansson är en av NocOuts elitsatsande triathleter. Han bor i Falun och är en av de medlemmar som jag fortfarande inte haft äran att träffa. Magnus körde en IM-tävling i Regensburg i juni och tog tog då en av de eftertraktade platserna till det mytomspunna Kona på Hawaii som går av stapeln senare i år. Vi håller alla tummar vi har för att det ska gå bra för Magnus där.

Bilderna långade från Magnus hemsida och NocOut.se

Vad har du för känsla inför lördag?
En spänd och lite nervös känsla, men det ska bli väldigt roligt.

Hur har du laddat med kost och träning den senaste veckan?
Jag käkar i princip som vanligt. Jag försöker dock smyga in några fler mellanmål och på onsdag och torsdag kör jag lite extra stora portioner.

Jag körde ett lite hårdare block tor-lör. Vilade i söndags. I måndags badade ca 1500m. Tisdag: morgonsim 4200m med huvudserien 30x100m, 5,5 mil cykel med 4x10min intervall i ironman pace samt 5km lätt löpning. Onsdag (resdag) enbart en kort kvällsjogg. Torsdag: morgonsim och sen lite cykel med några intervaller i tävlingsfart. Fredag: Lätt sim på morgonen.

Vad ser du mest fram emot på lördag?
Att springa ut på löpningen med pigga ben.

Vad tror du kommer bli värst?
Jag hoppas att inget kommer bli värst.

Vad är målet med dagen?
Att köra ett bra lopp i en hård och jämn fart.

Har du något tidsmål?
Nej

Vilken är din bästa respektive sämsta gren?
Simningen är min absolut sämsta gren och löpningen den bästa.

Hur länge har du tränat inför Kalmar?
Inför denna säsong började jag träna i september, men specifikt för Kalmar började jag träna när jag återhämtat mig efter Ironman Regensburg den 17:e Juni.

Vem tror du vinner SM?
Om Djurback håller ihop så är det ingen svensk som slår honom.

Från Rikard kom frågan om vilken placering och sluttid tror du att du får på IM?
Min placering kommer antagligen vara mellan 1-100 på SM och min tid kan vara allt mellan 8.30-13 timmar. Så mycket spelar in och massor kan hända, så det är omöjligt att säga. Stämmer allt för mig och det inte gör det för många andra så kan det räcka långt. Men om det inte stämmer till 100% för mig och många andra har en bra dag så ska jag kanske vara glad om jag kommer topp 100.

Magnus fick ställa vilken fråga han ville till Fredrik ’Mr Biceps’ Carlén:
Vem/vilka vill du absolut inte springa axel mot axel med vid 30km in på löpningen?

Ironman Kalmar – Rikard Ericson

Ytterligare en av alla NocOutare som kör på lördag är Rikard Ericson. 

Vad har du för känsla inför lördag?
Det skall bli en spännande och rolig dag.

Hur har du laddat med kost och träning den senaste veckan?
Har ätit vanlig mat och vilat. En tidigare förkylning gör att jag inte vågat träna så hårt sista
veckan inför loppet.

Vad ser du mest fram emot på lördag?
Att få komma på upploppet och känna att jag gjort mitt livs största idrottsprestation.

Vad tror du kommer bli värst?
Simstarten och kanske slutet av löpningen.

Vad är målet med dagen?
Att disponera krafterna så de räcker ända fram.

Har du något tidsmål?
Har ingen tidigare erfarenhet av IM men ett mål skulle kunna vara 12 timmar om inte väggen blir alltför hög.

Vilken är din bästa respektive sämsta gren?
Sämst är simningen med god marginal. Bäst är cyklingen.

Hur länge har du tränat inför Kalmar?
Ca 1 års tid.

Vem tror du vinner SM?
Ted Ås

Jens undrar vad det var som egentligen fick dig att bestämma dig för triathlon och för att göra en Ironman.
Jag gjorde klassikern 2011. Vilken blir 2012 års utmaning? Jo, efter att vi provade Gammalkil och Björsätters minitriathlon hösten 2011, så kom vi på att nästa utmaning fick bli på IM 2012.

Jag bad Rikard ställa en fråga till Magnus Johansson och det blev följande:
Vilken placering och sluttid tror du att du får på IM?

Ironman Kalmar – Jens Lindström

Jens har jag inte träffat så mycket, men hört mycket om. Här får vi lära känna honom lite till.

Vad har du för känsla inför lördag?
Känslan inför Lördag är god och jag tycker jag gjort vad jag har kunnat utifrån mina förutsättningar. Det har varit en händelserik sista tid då jag precis flyttat tillbaka hem till Sverige och Linköping efter 1.5år i Schweiz. Men tycker att jag trots lite väl mkt att tänka på och göra har gjort allt jag kunnat i form av träningsförberedelser inför lördag.  

Hur har du laddat med kost och träning den senaste veckan?
Kostmässigt har jag egentligen inte ändrat något utan försöker ge kroppen vad den är van vid. Men har försökt lägga lite mer än vanligt på tallriken. Förra veckan trappades träningen ner ordentligt och denna vecka har det mest blivit vila med något kort litet pass för att inte rosta igen totalt.

Vad ser du mest fram emot på lördag?
Jag ser mest fram emot att få komma upp ur vattnet och få börja cykla då jag ännu inte lärt mig uppskatta elementet vatten till fullo.  Vidare ser jag även fram emot de emotionella känslostormarna som man går igenom på framförallt löpningen (även om det ibland är total misär) och man taggas verkligen av alla sina med-triathleter och framförallt av familj, vänner och hela publiken på plats.

Vad tror du kommer bli värst?
Även om jag är en svag simmare så tror jag att så länge jag inte blir totalt översimmad på simmomentet så kommer inte simningen bli värst utan löpningen och den trötthet som där infinner sig kommer stå för den stora utmaningen under dagen.

Vad är målet med dagen?
Målet med dagen är att givetvis gå i mål med flaggan i topp, genomföra dagen med ett positivt tänk och ett leende på läpparna, samt att att försöka disponera dagen klokt. Jag har även satt som basmål att jag tidsmässigt ska göra bättre ifrån mig i alla momenten gentemot förra året (totaltid 10.48).

Har du någon måltid?
Tidsmässigt hoppas jag som sagt vad göra bättre ifrån mig i alla moment jämfört med förra året och totaltidsmässigt är målet satt till 10:15 sen får vi se om jag lyckas nå dit. 

Vilken är din bästa respektive sämsta gren?
Cykeln känns som mitt starka kort och simningen är definitivt min svaghet.

Hur länge har du tränat inför Kalmar?
Egentligen har jag haft fokus på Kalmar ända sedan jag gick i mål förra året, men mer fokuserat har jag tränat sedan början januari då säsongen kickstartades med Triathlonförbundets träningsläger på Playitas.

Vem tror du vinner SM?
På herrsidan finns det en rad starka triathleter som jag tror kommer göra upp om titeln och däribland har vi ju tre starka herr-NocOutare som jag tror och hoppas kan blanda sig i toppstriden. Tror att Karl-Johan Danielsson tar hem segern men håller David Näsvik lite som ”dark horse”. På damsidan känns det lite mer som det står emellan de två pro-seedade Helene Malmqvist och Åsa Lundström och jag tror Åsa tar hem det hela.

Mattias undrar följande: Du som är en riktigt bergsget efter åren nere i alperna, hur ser du på lördagens cykelbana. Fördelar, nackdeler med tanke på din kapacitet i backarna? Kommer du att ösa gärnet upp för ölandsbron, eller rulla långsamt och behagligt?
Banan är ju egentligen för flack för att jag ska kunna nyttja mina bergsgetstakter, men jag får se det som en fördel att jag är van vid betydligt mkt mer höjdmetrar när jag cyklar. Nog kommer jag trycka på lite på hojjen för att ta in lite på alla simfantomer 😉. Ska för övrigt bli riktigt skoj att ta sig an bron och jag hoppas på lugna vindar.

Jens ställde följande fråga till Rikard Ericson: 
Vad fick dig egentligen att bestämma dig för att börja med triathlon och göra en Ironman?