Långpass med fartökning

Häromdagen skrev Ida/Träningsblogga om ursäkternas dag. Känner igen det där fenomenet. Jag har insett att jag behöver få till träningen tidigt på dagen om jag kan. Den här veckan har nog dock varit lite av ursäkternas vecka! Känns inte alls bra.

Det började med att jag körde ett benpass som gav smärtsam träningsvärk i flera dagar efter. Jag kunde inte ens föreställa mig löpning eller liknande under dagarna efter passet. Sedan har det inte blivit av. Massa andra saker som behövde göras och träningen prioriterades ner.

Men idag hade jag redan bestämt med Anna att jag skulle dyka upp på klubbens långpass i Ljung. Idag var det ett av de riktigt populära passen som Håkan har satt ihop; LSD med fartökning. LSD står for Long steady distance. Ett pass som har lite mer fokus på tävlingsfart. Tanken med passet är delvis att träna på att springa fort när man är trött, när man redan har sprungit en bit. Fartökningen ska dessutom motsvara tävlingsfarten på marathon.

Eftersom både Anna och jag håller på att jobba oss tillbaka efter förlossning så har vi lite samma utgångsläge. Har inte riktigt kommit upp i de långa distanserna och de högre farterna ännu. Vi bestämde från början att vi skulle köra med den långsammaste gruppen, även om farten var aningens för långsam. Men alternativet var lite för långt för oss, eller i alla fall mig. Upplägget som Håkan gav oss var:

Utgångsläge
Milen på 55 minuter

Upplägg
1,6 km uppvärmning
6 km i 6:54 km/h
4 km i 5:58 km/h
2,5 km nedjogg

Det blev bara Anna och jag i vår grupp så vi behövde inte hålla de exakta fartern. Vi kunde anpassa så det kändes bra. Det resulterade i att vi sprang lite snabbare än passupplägget. Vårt pass blev såhär:

1,83 km uppvärmning 6:46 km/h
5,22 km 6,28 km/h
4,08 km 5:46 km/h
2,39 nedvarvning 7:25 k/h

De här passen med klubben är verkligen toppen. Det fanns idag 7 stycken fartgrupper så det finns något för alla.

Vädret idag var verkligen underbart vinterväder. Perfekt för löpning med ett par minusgrader och strålande sol. Det var friskt i luften och det glimrade om frosten. Vinterlöpning när den är som bäst. Och vet ni jag har faktiskt redan bockat av en av punkterna i min ”vinter-bucket-list”, löpning med Anna. Dock hoppas jag på många fler. Särskilt i ett soligt och snöigt Tinnerö.

Jag hade bara mobilen med mig för att fota. Men vad gör det när Robban är med och åker runt med bilen och fotar. De två översta bilderna har jag tagit. Den sista har Robert Pettersson tagit. Tack Robban för lånet!

  12248015_10206433934419696_3643664270297023758_o