Sammanfattning av målen för 2016

2016 har snart passerat. Ett år fullt av upplevelser, erfarenheter och minnen att ta med mig. Jag har en del lärdomar i bakfickan också som jag måste arbeta vidare mot.

För ett år sedan publicerade jag inlägget som sammanfattade ett näst intill kravlöst och mållöst 2015. Ett år som innehöll så mycket glädjemänen och där jag är så tacksam att jag lät livet ha sin gång utan massa måsten. När 2016 kom var jag dock taggat att fokusera lite mer igen. Målen var redan satta och årsskiftet blev mer som ett avstamp att komma igång med allt.

>> Läs mer om mina mål för 2016

Hur blev 2016 då? Hur gick det med mina tankar och mål om året.

Jönköping halvironman

Mitt stora mål var halviroman i Jönköping. Min första halvironman. Jag hade ett tidsmål för mig själv som jag vill nå, men en skada gjorde att min löpning blev bristfällig under hela våren. Jag reviderade målet och va nöjd med det. När jag korsade mållinjen rann tårarna av lycka över att ha trots alla mogångar ha klarat målet jag satte upp innan jag blev skadad.

img_7986.jpg

>> Race report Jönköping del 1 – Innan start
>> Race report Jönköping del 2 – Loppet
>> Race report Jönköping del 3 – Reflektioner
>> Tidsmålet inför Jönköping

Linköpings halvmarathon

Precis innan årsskiftet bestämde jag mig för att ändra mitt mål från Stockholms marathon till Linköpigs halvmarathon. Ett bra beslut. Dock fick jag tills slut kasta in handduken och överlåta platsen till sambon. Min skada var inte tillräckligt läkt och Jönköping låg för nära i tiden. Ett bra beslut som jag inte har orkat en sekund. Mitt mål att komma under 2 timmar på halvmaran tog jag ju i Jönköping sedan. Kanske ett blygsamt mål, men ändpå ett mål.

Under halvmaran utmanade jag mig dock på ett helt annat plan. Jag fick förfrågan om att hålla i den gemensamma uppvärmningen innan start. Det var nervöst, rejält utanför bekvämlighetszonen men sååå roligt.

img_7790-2.jpg

Viktresan

Jag hade även som mål att tappa lite graviditetskilon under de första månaderna. Jag skrev inte så mycket om den resan av olika skäl. Men den får ses som relativt lyckad. Även om jag inte kom riktigt i mål så tappade jag ca 10 kilo på 3 månader. Några av dem har kommit tillbaka under en extremt jobbig period arbetsmässigt under hösten. Men de får bli ett mål för 2017.

Spinninginstruktör

Jag har kommit igång och håller pass igen. Riktigt roligt. Jag försöker gå på andra pass för att hämta inspiration. Jag försöker utmana mig själv och hitta på nya saker. Ibland kan jag fastna i att hålla ett pass för många gånger. Men under hösten har jag blivit bättre på att förnya mig. Jag fick tipset om att man inte behöver ha ett helt nytt pass varje gång. Byt ut några låtar eller upplägg.

Hur har ditt 2016 varit? Har du uppnått några av dina mål?

 

Prestation, mål och inspiration

Nu måste vi bara prata lite om det här med prestation.

Är det så viktigt att prestera? Att hela tiden förbättra sig och utvecklas? Eller kan det bli för mycket? Kan det bli en träningshets som i sin tur blir en negativ spiral? Är det viktigt att vara bättre än andra? Är det verkligen så hemskt att bara mysträna det man tycker är kul ett par gånger i veckan och vara nöjd med det? Är det skillnad på elit och motionär?

Jag har tänkt mycket på det här den senaste tiden och känner att jag faktiskt har ändrat mig lite. Kanske handlar det om mognad eller om att jag helt enkelt har börjat accepterat mina begränsningar.

För mig är det periodvis viktigt att prestera. Eller det blir en morot för utveckling och förbättring. En måttstock för att den träning jag gör är rätt. Dessutom peppar och motiverar det mig. Det gör träningen rolig. Jag är dock noga med att sätta upp prestationen/målet utifrån mina egna förutsättningar oavsett vad andra runtomkring mig har för mål eller anser om mina. Tidsram, familjeliv, träningsmöjligheter, eventuella skador och en massa andra saker spelar in här. Förut hade jag en viss tendens att dras med i andras mål. Att triggas av att springa ett lopp på en viss tid eller träna på ett visst sätt fast det kanske inte var det mest optimala för mig.

IMG_4976

Den här tjejen inspirerar min simning <3

Jag har också på ett sätt slutat att mäta och jämföra mig med andra när det handlar om prestation. Jag försöker bara se till mig själv och tävla mot mig själv. Dock så taggas jag av strävan att bli lite snabbare så att jag kan simma lika snabbt som Lotta även om jag inte störs det minsta av vetskapen om att det aldrig kommer hända. Eller varför inte vara lika stark på cykel som Lisa eller en annan Lotta? När det handlar om löpning kan jag bara drömma och se mig om i stjärnorna att vara lika snabb som Susanne i klubben. Jag inspireras av dessa starka kvinnor, men accepterar och har inga problem med att jag har mina begränsningar. För mig är det inte längre viktigt att vara bättre än andra, men starkare och snabbare personer inspirerar mig att utvecklas och bli bättre än jag tidigare varit. Det känns som en befrielse att ha landat i det tankesättet. Det har givit mig mer ro att fokusera på mig själv och min träning. På det jag vill göra och tycker är roligt. Men kanske främst det jag och min kropp behöver för att nå de mål jag vill uppnå.

Så vikten av prestation ska vi inte förminska. Den kan föra otroligt mycket positivt med sig. Men om man inte är medveten om sin egen kapacitet och förmåga kan det kanske bli negativt. Då finns kanske risken att man fastnar i en ohälsosam träningshets där kraven är mycket högra än vad som är rimligt. Om man verkligen vill slå en person som är bättre, men man inte når dit, vad händer då? Hur påverkar det den mentala biten? Självförtroendet och motivationen? Vad händer med kroppen om detta leder till att man pressar sig för hårt? Är det då skadorna och sjukdomarna kommer?

Men vi ska inte heller glömma vikten och det positiva i att träna utan krav heller. Jag tror att alla människor (kanske elit undantaget) mår bra av det ibland. Det behöver ju inte betyda att man ska dra ner på träningen eller släppa fokus på saker som kroppen mår bra av. Men man behöver inte alltid träna för att bli snabbare eller starkare. Man kan träna för att man mår bra av tillståndet just där och då. Jag kallar det mysträning. Där löppassen inte sker utifrån ett planerat schema utan jag kan gå ut och jogga 5 kilometer i lugn takt bara för att få frisk luft, njuta av naturen och rensa tankarna lite.

Vad vill jag ha sagt då? Gör det som passar dig. Det som triggar och motiverar dig till en träning som du mår bra av. Som din kropp mår bra av. Se bara till att du är medveten om vad du gör. Lyssna på kroppen. Ge den utmaningar när förutsättningarna är rätt. Ge den prestationslös träning när den behöver det. Hitta balansen och det hälsosamma i det du gör. Vad som är det för någon annan behöver inte alls vara samma sak för dig.

Var rädda om er där ute!

Sommar 2014 023

Delmål och belöningar

Är du en person som jobbar bra med ett tydligt, tidsbestämt mål? Med lite press på att prestera. Eller blir det för stor stress med känslan av misslyckande om målet inte nås inom rätt tid? Det är rimligt att detta varierar för olika personer. Men det är också så att det för samma person kan variera beroende på vilket mål det handlar om. Det kan vara allt från att genomföra en idrottslig prestation, utbilda sig, gå ner i vikt, utföra ett visst antal träningspass eller liknande.

Om slutmålet inte är allt för litet så är mitt tips att sätta upp delmål. Jag har funderat en del på hur jag ska sätta upp delmålen för mina mål jag har framför mig. Jag har pratat om det med andra som också köra med Ninni just nu. När det gäller min viktresa tänker jag att jag har följande alternativ:

  • Jag sätter upp ett antal vikter som delmål. Till exempel delmål efter x antal kilon. När jag uppnått ett delmål får jag min, sedan innan bestämda belöning, och så tar jag sikte på nästa delmål. Fördelen med detta är att direkt när man har uppnått det kan man ta sikte på nästa. Man tappar aldrig farten. Nackdelen är att man kanske inte kör på så hårt som man skulle kunnat eftersom det inte finns någon tidspress.
  • Jag sätter upp ett delmål som är tidsbestämt. Om jag har nått delmålet senast på dagen som var bestämd så får jag belöningen. Fördelen med denna är att man verkligen har en utmaning att jobba mot. Om målet är realistiskt men inte för enkelt uppsatt. Vissa jobbar bäst under lite press och behöver detta. Nackdelen är att det kan bli stressande och medföra att man blir omotiverad om det inte går tillräckligt bra. Man kanske känner sig misslyckad om man bara gått ner 4 kilo och inte 5.

Belöningar
Belöningar tycker jag man ska ha när det gäller vissa mål i alla fall. Särskilt större mål eller mål där pannbenet och karaktären får sig en rejäl utmaning. Mål där man känner att man behöver uppmuntran på vägen. För egen del behöver jag sällan det när det handlar om träningsmål, som till exempel ett lopp eller liknande. När det handlar om viktnedgång tycker jag dock att det peppar och får mig mer fokuserad. Det är liksom en kamp mot min karaktär när det gäller godsaker.

När det gäller viktnedgång tycker jag inte man ska ha belöningar som är matrelaterade. Särskilt inte delmålen. Det kan för min del leda till att jag börjar få sug efter onyttigheter igen. Eller att man kommer tillbaka till mindre bra vanor. Och det risken vill inte jag ta i alla fall. Förslag på belöningar jag tycker är bra:

  • Träningskläder
  • Massage eller andra spabehandlingar
  • En resa med någon man tycker om eller kanske delar målet med
  • Nya kläder
  • Något som har med intressen att göra. En bra bok, en tidningsprenumeration, ett biobesök eller liknande.
  • Målarbok för vuxna eller ett pussel kanske. Jag tycker dessa saker är sköna sätt att koppla av.

Jag har inte alls långt kvar till mitt första delmål. Jag bestämde mig i bassängen imorse att när jag nått dit får jag beställa en ny baddräkt och kanske något annat roligt simredskap.

Har du några bra tips på belöningar att dela med dig av till mig och alla andra som läser detta?

089