Viktnedgång utan dieter och bantning

Jag får ganska ofta frågan om hur mitt kostupplägg ser ut och vad jag äter. Dessutom får jag ibland frågor om vad det är för diet jag håller på med, om jag inte går omkring hungrig och hur jag orkar träna såpass mycket samtidigt som jag gör denna resa. Jag får även små pikar om att jag inte behöver köra så strikt. Att det borde lösa sig av sig själv så mycket som jag tränar.

Varför gör jag detta?

Människor runtomkring mig har en förmåga att anse sig ha rätt att tycka att jag kanske inte behöver göra detta. Att jag borde vara nöjd med mig själv och älska min kropp som den är. De har liksom missat hela poängen. De har heller inte haft respekten nog att fråga mig varför jag gör detta.

Jag älskar min kropp precis som den är. Den har burit två fantastiska barn. Varenda bristning på magen och varenda gram i viktuppgång ligger det oändligt mycket kärlek bakom. Anledningen till att jag göra detta är inte att få en kropp som uppfyller något slags modellsmalt overkligt ideal.

Jag gör detta för att jag vill få en starkare kropp som orkar med vardagen. Jag vill hitta en kosthållning som håller mig pigg och frisk. Dessa saker behöver inte innebära en viktnedgång, det vet jag. Anledningen till att jag vill tappa kilon är att jag vill bli snabbare. Att min triathlonträning ska slita mindre på kroppen. Minska risken för skador.

Dieter och bantning

Först och främst vill jag klargöra att dieter och bantning inte är något för mig. Jag blir folkilsk om jag är hungrig och fungerar inte alls. Jag tror dessutom att sådana upplägg har sämre förutsättningar att hålla efter man nått sitt mål. Många går upp flera kilon igen. För mig handlar det om att hitta ett upplägg som jag inte ser som tillfälligt. Ett upplägg som blir en del av min vardag. Ett sätt att leva och utan förbud.

Återigen. Jag går inte hungrig. Jag äter massor. Mycket mat. Bra mat. Och framför allt god mat.

036

Strikt eller inte

Nu kör jag strikt 12 veckor (eller mindre om jag når målvikten tidigare) och det innebär faktiskt vissa förbud. Det är för att jag vill ha snabba resultat. Jag är ganska otålig av mig. Jag vill nå mitt mål och jobba vidare mot nästa. Jag vill lyckas. Därför utesluter jag godis, glass, snacks, alkohol och snabbmat dessa veckor. Jag har dock ett par undantag, men de är bestämda sedan innan och fler blir det inte. När målet är nått kommer jag vara mer fri i vad jag äter, men ändå hålla nere på de saker som är mindre bra för kroppen.

Träningen

Det är själva upplägget som är nyckeln till att jag orkar träna så mycket som jag gör. Jag äter mycket mat. Rätt mat som fungerar med hela upplägget. Det innebär mycket protein, alltså mycket protein. Ganska lite fett. Fett behövs, men det är energitätt så man får ändå vara försiktig med det. Kolhydrater äter jag absolut, men här är jag noga med vilka kolhydrater. Jag undviker pasta, vitt mjölk, socker, bröd och liknande. Jag äter mest potatis, quinoa, rotfrukter, matevete med mera.

När det handlar om kost kontra träning skulle jag aldrig lyckas med detta genom enbart träning. Kosten är säkert 80-90% av denna resa. Träningen ger mig förutsättningar att lyckas bättre. Det ger mig både motivation och skjuts på vägen. Men jag skulle kunna nå målet på resan utan träningen om jag var tvungen.

Det går att gå ner i vikt och träna hårt samtidigt. Jag har gjort det. Avstämningen hos Ninni visade dessutom att jag ökat muskelmassan under tiden. Så alla som vill kan. Det handlar om att bestämma sig, hitta ett upplägg som passar just dig och sedan hålla fast vid det. Det som fungerar för mig kanske inte alls fungerar för dig.

064

 

Omstart med vardagsrutiner

Tänk vad det här med rutiner kan vara viktigt för att jag ska lyckas med vissa saker. Viktnedgång är en sådan sak. Vardag och rutiner är det bästa för mig. Mindre situationer där jag kan frestas och falla ifrån mitt upplägg. Särskilt i början är det sårbart.

Så första veckan gick inte alls så bra som jag hoppats. Vardagarna var det inskolning och inte alls de rutiner och tider jag brukar ha. Då höll jag ändå ihop bra och fick till det godkänt. Sedan kom  helgen med kalas och två utflykter. Jag har liksom inte kommit in i rutinerna än. Jag har inte fått in så att det går på automatik att ligga steget före. När jag är inne i ett flyt ser jag alltid till att ha med mig mat och mellis så att jag kan äta som jag ska. Den här helgen var det inte så. Träningen fick jag inte heller till som tänkt. Då var det ett enda löppass inplanerat.


Så jag gör en nystart denna vecka. Jag har laddat upp med frukost och mellisgrejer på jobbet så att jag inte ska hamna i skåpet bland knäckebrödet eller äta 2-3 frukter till mellis på eftermiddagarna för att bli mätt. Jag vill ha alternativ lättillgängliga där jag inte behöver tänka, bara göra iordning och äta. Så nu finns det yoghurt, granola, ägg, keso och jordnötssmör så att jag minst klarar mig hela veckan ut.

Det kanske inte är så konstigt att jag på sätt och vis välkomnar hösten. Inte för att jag önskar att sommaren ska ta slut eller att mina småprinsar ska behöva spendera massa tid på förskolan. Inte heller för att jag får mindre tid med Daniel och att tillvaron kräver med pusslande för att få ihop livet. Snarare för att rutinerna ändå skapar förutsättningar för mig att vara effektiv. Och för att jag underlättar mitt mål att köra med Ninnis kostschema de kommande 12 veckorna. För nu kör jag 12 veckor från och med idag.

Är det bara jag som har svårt att hålla uppe lågan när vardagsrutinerna inte finns där? Eller finns det fler där ute som lyckas bättre när vardagen är här?

Nya reflektioner från viktresan

Det är dags för nya reflektioner från min viktresa nu känner jag. Jag har precis mailat vikt, mått och tankar till Ninni. Det brukar ge bra tid till eftertanke att skriva ner dem.

Hur har det gått då? Jo från senast jag skrev har jag nästan inte gått ner något alls. Inte i kilon. Förra veckan pendlade vågen 0,5 kilo upp och ner hela veckan. Men i söndags var det dags för måttbandet och då fick jag kvittot på att det går åt rätt håll. Måtten minskar för fullt. Nu hänger jag ju inte upp mig på siffran på vågen bara på en veckas tid. Men det kan ändå vara bra att fundera på om man gör något som behöver korrigeras. Varför minskar inte vågen då?

  • Tidpunkten för vägningen kan göra en del. Jag försöker väga mig samma tid varje morgon. Så för min del borde inte detta vara en faktor.
  • Maten dagen innan. Åt jag sent eller tidigt på kvällen? Åt jag middag som sista måltid eller kanske mellanmålet? Det kan spela lite roll.
  • Hur mycket vätska finns samlat i kroppen. Det finns ju olika faktorer som kan påverka här. Veckorna man har mens samlar tjejer ofta på sig vätska och går upp något kilo. Eller om jag har tränat långa konditionspass känns det som att vikten nästan kan öka dagen efter, för att sedan vända tillbaka igen. Är väl inte så hos alla. Men jag upplever det så.
  • Kostschemat spelar ju också in. Att jag har ett som inte passar mig eller helt enkelt ite följer det. Jag tycker jag hittat rätt. Ibland är det svårt att följa det till punkt och pricka. Vid vissa tillfällen äter man mat där det är svårt att väga exakt. Jag hade det så flera gånger förra veckan.

Det finns säkert en hel del andra faktorer också. Jag oroar mig dock inte särskilt mycket. Måtten har gått ner. Jag har kommit igång med träningen ordentligt efter senaste förkylningen. Jag känner mig stark, laddad, fokuserad och målmedveten. Det får ta den tid det tar bara det går i rätt riktning. Jag vill ha något hållbart, inte framstressat.

För min del är ju dock måtten inte allt. Jag hymmlar inte med att målet på sikt är att få ner siffran på vågen till min målvikt. Jag vill vara lättare när jag springer, cyklar och simmar. Jag vill bli snabbare och starkare. Att jag på köpet kommer se stark ut istället som en pluffsig småbarnsmamma är en ren bonus som inte är ett mål i sig just nu i alla fall.

Idag är det vilodag och den njuter jag av för fullt. Vad gör ni idag? Tränar, jobbar, vilar?

IMG_5966

Matinspiration

Jag älskar mat. Äta mat och laga mat. Jag gör det gärna med eftertanke och planering. Det är både utmanande och roligt att testa nya recept. Så egentligen så skulle jag kunna skriva en massa fler inlägg om maten jag äter för er. Så att ni kan inspireras av maten vi äter hemma. Jag inspireras ju gärna av andra när jag har dålig fantasi, så jag kanske skulle kunna inspirera någon annan tänker jag.

Varför gör jag inte det då? Främst för att ett bra blogginlägg ska innehålla en relevant bild. Jag vet inte om en bild på en tom och skitig tallrik är något som skulle tilltala er. Så oftast kommer jag på att jag glömt fota mitt i en tugga. När jag inser att den här maten är god och skulle bli ett kanonbra inlägg. Då är redan ugnsformen halvtom och maten i magen. Och en uppvärmd tallrik matlådemat brukar vara lika tilltalande som en hög med rester.

Men jag ska bli bättre. Och även om alla måltider inte kommer upp här, så kommer desto fler komma med bilder på mitt instagramkonto Mitt Aktiva Liv. Så följ mig där om ni vill ha tips på mat. Jag har redan börjat och det har gått rätt bra de senaste dagarna. Lägger jag upp en bild på mat som ni vill ha recept på blir det ett inlägg här någon dag senare. Bra va?

IMG_4714

Vietnamesisk kycklingfärs i salladsblad med chili och lime

Jag är lite av ett fan av Leila Lindholm. Jag har alla hennes bakböcker även om de inte används så flitigt längre. Men ni kan tro att jag blev lycklig när jag insåg att hon kommit ut med en kokbok med lite hälsosammare mat. Det tog inte många dagar innan jag hade the Fresh Foodie hemma i receptbokshyllan.

2015-11-23 15.43.28

Vi har gjort några saker ur boken, till exempel en granola. Men den har legat i träda ett tag vilket är synd för det är så mycket som verkar riktigt gott i den. Och samtidigt hälsosamt. Efter tips från Anna utgick vi från receptet Vietnamesisk fläskfärs i salladsblad med chili och lime.

2015-11-23 15.44.21

Vi bytte ut fläskfärsen mot kycklingfärs och jasminriset mot rött ris. Jag lade dessutom till sockerärtor eftersom jag ville ha mer grönsaker. Jag tyckte det blev riktigt gott, om än något för salt. Det är bara att minska lite på fisksåsen till nästa gång tror jag. För denna rätt kommer garanterat göras fler gånger.

051

Kött eller inte?

Det här med köttindustrin är ett omdebatterat ämne och det finns mängder av argument och åsikter om huruivda man bör undvika att äta kött eller inte. Diskussionerna tog fart igen förra veckan när WHO kom med sina varningar om ökad cancerrisk med processat kött. Det blossades upp stort i media och sociala medier. Därmed blev det också temat för denna veckas inlägg.

Jag har följt med i debatten i flera år. Det är liksom inget nytt att man varnar för ökad cancerrisk vid intag av stora mängder rött kött, men nu tog WHO ställning vilket har viss tyngd i debatten. Och trots att jag följt den och periodvis läst mycket om detta så känner jag mig ganska så osäker på vart jag står i det hela. Är det verkligen så svart och vitt? Är cancerrisken verkligen det stora problemet när det gäller det stora intag av rött kött som många människor har idag? Eller är miljöriskerna ett ännu större argument för att inte äta kött? Och måste vi utesluta det helt? Det finns saker med större risk som jag undviker, räcker inte det en bra bit?

Jag håller med Emma i det hon skriver. Hennes ord Din kropp är din ensak, men miljön är allas business tycker jag är talande. Vi har ett gemensamt ansvar i våra val och handlingar. Men köttindustrin är knappast den enda miljöboven. Är den verkligen så stor att vi alla borde välja att avstå från kött helt och hållet? Hur långt skulle det räcka om alla till exempel halverade sin konsumtion? Precis som Anna håller jag med om att vi alla borde minska köttkonsumtionen, inte öka den. Hon är själv vegetarian redan. Varje mål mat behöver inte innehålla kött. Men för den sakens skull tror jag inte vi behöver utesluta kött helt och hållet. Däremot tror jag att sättet vi föder upp djuren på måste vara hållbart ur ett miljöperspektiv. Vad kan vi göra i övrigt för att vända på den negativa påverkan som människans levnadssätt har på miljön idag? Jag säger inte att jag har svar på något av detta just idag. Debatten väcker många funderingar, nya frågor och nyfikenhet hos mig. Jag har svårt att ta solklart ställning för eller emot med den kunskap jag har idag. 

Jag är inte vegetarian och ska jag vara ärlig så tror jag inte att jag kommer bli det heller inom en snar framtid. Jag kan nog säga att jag äter allt. Men det finns vissa saker jag försöker undvika så gott det går och vissa saker som jag försöker minska intaget av. Socker är inte heller bra om man ska se ur cancerperspektivet. Socker göder cancerceller. De som inte äter kött på grund av cancerrisken (om det finns några), är de t ex även rök- och sockerfria? Bara en tanke. Jag kan inte säga att jag varken har rätt eller fel och detta är delvis en helt annat debatt. Jag tycker också att det låter vettigare med sockerskatt än köttskatt eller fettskatt. 

Sedan jag först kom att intressera mig för debatten om köttindustrin har dock mina kostvanor förändrats ganska drastiskt. För 15 år sedan var inslaget av fisk väldigt litet i min kost. Jag hade liksom inte riktigt fattat tycke för det än då. Nu har vi som mål att äta fisk och skaldjur flera gånger i veckan. Även om vi inte alltid lyckas så försöker vi. Det tillsammans med flera mål kyckling gör att vi har minskat vårt intag av rött kött ganska mycket. Det går dock lite i perioder. När jag äter ute försöker jag alltid välja fisk eller kyckling. Det som jag önskar att jag vore bättre på är helt vegetariska rätter. Jag har liksom inte fattat tycke för det i den utsträckning jag skulle vilja. Jag får väl ge det en ny chans.

När det kommer till processat kött kan jag dock ärligt säga att vi inte äter det jätteofta här hemma. Korv hör inte till favoriten. Smörgåspålägg blir det lite av eftersom vi inte äter jättemycket bröd. Vi försöker köpa bra kött. Alltid svenskt. Det jag skulle önska är en större andel viltkött. På flera håll länkar man till Jacob Gudiols inlägg i debatten och det är verkligen läsvärt. Han skriver om riskerna på ett bra sätt. 

Så sammanfattningsvis kan jag inte påstå att jag är en vegetarian som hårdrar att vi helt ska sluta äta kött. Men jag tycker vi alla borde fundera på vad vi stoppar i oss, både för vår egen skull och våra kommande generationer. Hur det vi stoppar i oss föds upp och odlas. Vi har som Emma skiver ett gemenstamt ansvar för miljön. Och köttindustrin är bara en del av det ansvaret. Trots att jag läst en hel del om detta de senaste dagarna har jag fortfarande mycket frågetecken som måste redas ut i huvudet. Just nu känner jag lite att de som förespråkar kött inte lyssnar på andra sidan och deras argument om miljön. Å andra sidan verkar det inte som köttmotståndarna kan acceptera att det eventuellt finns en medelväg med djurhållning som skulle fungera. Så jag fortsätter läsa och ser fram emot veckans inlägg på andra bloggar om samma ämne. 

151102 007

Granola * 2

I måndags publicerade jag ett inlägg om mellanmål. Där stod att jag gärna äter granola. Det gör vi hela familjen, ja utom minstingen som inte äter sådant än. Men vi andra tre älskar det. Det var flera som hörde av sig om ville ha recept. Så här kommer de. Dock brukar jag mixtra lite med recepten lite efter vad som finns i skåpen. Men detta är mina grunder.

Granola med kakao

4 dl hackade nötter (jag använder mest hasselnötter och mandel)
2 dl frön (solrosfrön och pumpakärnor brukar jag ta)
5-10 dl gryn (oftast blir det havregryn här, men ta vad ni vill eller uteslut för LCHF)
1 dl kokosflingor
1 dl hela linfrön
1 tsk vaniljpulver
2 msk kakao
2-3 msk smält kokosfett
1 msk honung

Blanda ihop allt och lägg på bakplåtspapper på en plåt. Rosta i 150 grader i 20-30 minuter till önskad rostningsgrad. Rör ett par gånger.

Höst 2015 341

Granola med äppeljuice

Grunden till detta är taget från Fredrik Paulúns bok GI-frukost (se bilden för originalrecept). Men jag har gjort om det så att det passar mig.

4 dl gryn (jag blandar ofta mellan havre, dinkel och råg)
0,5 dl osockrad äppeljuice
2 msk neutral rapsolja eller 2 msk neutral kokosolja (utan kokossmak alltså)
2 msk flytande honung
1 dl nötter (oftast mandel och hasselnötter)
1 dl blandade frön (linfrön, solrosfrön, pumpakärnor, psylliumfrön)

Blogg1 017