Med blicken mot 2016

Nyårsveckan är här. Ett år är snart till ända. Ett nytt ska snart ta sin början.  I bloggnätverket bloggar vi denna vecka om våra träningsmål för 2016. Jag brukar inte direkt sätta upp några nyårslöften. Mål och utmaningar dyker upp lite när som helst i min tillvaro och det är inte beroende av ett nytt år. Träningsmål specifikt för kommande säsong brukar sättas på hösten när anmälan till diverse lopp öppnar.

Jag har funderat lite på det här med mina mål för 2016. Jönköping Halvironman är ju spikat. Det ser jag fram emot. Sedan var ju tanken att springa Stockholm marathon. Det har dock liksom gnagt en känsla inom mig under hösten. Det har inte känts som ett helt perfekt upplägg. Att träna inför ett marathon OCH en halvironman samtidigt som man har två små barn här hemma och en sambo som också ska tävla i sommar. Lägg dessutom till att jag ska hålla minst ett spinningpass i veckan under våren. Jag kännde mig lite småstressad bara av tanken på hur jag ska kunna pussla ihop våren. Lägg till ett par förkylningar i beräkningen på det som stressar upp lite extra.

För några veckor sedan på julfesten med gymmet hade jag två samtal som fick mig att fundera lite. Alle kom med tanken att skjuta på maradistansen till kanske hösten eller våren 2017 och istället köra Linköpings Halvmarathon i juni. När jag funderat på det känns det helt logiskt och rätt. Visst, jag har sagt att jag ska springa Stockholm marathon, men jag kan ändra mig. Särskilt om det är för mitt eget bästa. Både när det gäller att faktiskt få till träningen och ge kroppen en chans att göra något bra istället för att bara springa och ta mig runt. Jag har faktiskt varit gravid och fött två barn på bara några år. Att tro att kroppen inte skulle vara påverkad av detta är naivt och dumt. Dessutom är det ju fortfarande ingen som hakat på mig till Stockholm. Jag ville gärna göra det med sällskap.

Den andra tankeställaren jag fick var just det faktum att kroppen faktiskt fortfarande håller på att återhämta sig från graviditet och förlossning. Jag vet ju det. Camilla som är PT kom in på det faktum att man borde bygga och stärka inifrån. Inte stressa igång träningen i fel ände. Många gör nog det felet. Nu vet jag ju det redan och jag har kört mammamageappen och Olgastyrka för nyblivna mammor. Jag har varit mycket flitigare än efter Vilmer. Men det slog mig igår att jag faktiskt inte vet status på kroppen. Jag har ju faktiskt tänkt på att rörligheten inte är tillbaka än bland annat.

Så nu bromsar jag in lite innan det är för sent. Jag skjuter på maradistansen och ger utrymme för det som min kropp förmodligen behöver mer av. Och jag tar hjälp med det. Jag tror det bästa är att någon annan berättar för mig hur jag ska göra. Så jag lägger detta i händerna på Camilla. Jag investerar i mig själv och min kropp som ska orka och vara frisk och stark hela livet. Det är bra mycket viktigare för mig än att stå fast vid min plan och springa ett marathon i juni.

Utöver det kommer jag se till att tappa några kilon här i början på året, mina graviditetskilon. Jag är i valet och kvalet om jag kommer blogga om min viktresa eller inte. Det här är absolut ingen blogg med fokus på viktminskning. Men samtidigt är detta en del av min hälsa och har en grund i mina träningsmål. Jag vill väga mindre för att kroppen ska orka. Så jag tror ni kommer få se lite av den resan i alla fall. Jag kommer skriva mer om det i ett eget inlägg hur som helst.

Sammanfattningsvis är mina träningsmål för 2016 följande:

  • Linköpings Halvmarathon – om träningen går bra under våren och jag får vara frisk är målet att gå under 2 timmar.
  • Jönköping Halvironman – svårt att sätta ett tidsmål här. Jag får fundera lite på det och utvärdera träningen under våren.
  • Spinninginstruktör – Komma igång igen och utvecklas mer.
  • Gå ner mina graviditetskilon – antal kilon håller jag för mig själv. Det är oviktigt i sammanhanget.

Har du några spännande mål för 2016?

Höst 2015 080

Nu lämnar jag träningsåret 2015 bakom mig. Tar med mig lite reflektioner och blickar fram mot kommande mål.

Novemberplanen i fem punkter

Nu är det ny månad och vad passar bättre än nya tag och lite fokus. Först och främst ska jag bli frisk. Hade storslagna planer på mycket styrka och långa löppass. Men om jag känner min kropp rätt kommer hostan som vanligt sitta i ett par veckor. Så det blir till att skapa en back up-plan.

  • Styrkan ska jag igång med så snart alla symptom utom hostan är borta. Då blir det prio på att få all planerad styrka utförd. Den är viktig.
  • Promenader med barnvagnen ska jag kunna börja med ganska snart.
  • Löpning. När hostan är borta ska jag bygga distans på löpningen igen.
  • Simningen måste komma igång. Viktigt.
  • Maten stramas åt lite nu. Jag har ett upplägg som ska ge mig resultat i träningen. I november ska det upplägget följas hårdare men med hänsyn till att jag ammar en del fortfarande.

Nu håller vi tummarna för en frisk månad med mycket träning. November är ju annars kanske inte den mest spännande månaden vädermässigt. Men det kan man bota med te, julmusik och tända ljus när man är hemma.

  20140130-082057.jpg

Premiären avklarad 

Har ni någon gång tänkt att något verkar tråkigt men sedan visar det sig vara ganska kul? Man drar sig för att testa för att det finns likvärdiga alternativ. I detta fall har jag länge varit medveten om att alternativen är lite mer ineffektiva. De kräver mer tid runtomkring av mig. Så med två barn och ett mål nästa år som kräver sin träning var det nu oundvikligt. 

Det var liksom dags att sätta sig på sadeln en trappa upp och köra livets första cykelpass på trainern. Och det var rätt roligt. Skönt med smidig träning. Jag satte på en film och körde ett kortare intervallpass eftersom jag skulle iväg på återträff med klassen från universitetet på kvällen. Det kändes bra och jag känner att jag längtar lite till nästa gång. Bra betyg. 

På kvällen lämnade jag båda barnen och sambo hemma några timmar för middag på stan med gamla klassen från Liu. Vi var på Pinchos och åt vilket jag aldrig varit förut. Jag gillade det verkligen. Skönt att koppla bort mammaledighetslivet och träningsfokuset och prata gamla minnen med trevligt folk. Det ger energi av en annan dimension. Nu kunde ju lilleman inte äta ersättning hela kvällen så jag åkte hem tidigt vilket var rätt skönt. 

  

Planering för två

Jag och Daniel har ju planerat vår träning ganska mycket nu för att hinna få till både pass och familjetid. För familjen är ju trots allt viktigast. Det här är första veckan vi kör efter schemat. Vi testar och känner av det. 

Det är inte jättemycket utrymme för flexibilitet. Men det måste vara så för att vi ska få ihop allt. Däremot måste vi vara toleranta för och medvetna om att vi kommer vara tvungna att ställa in, flytta eller ändra på pass. Bara att inse. Barnen kommer alltid gå först om det behövs. Och ibland finns andra saker i livet som måste få tid och utrymme. 

Såhär mot slutet av första veckan har det redan märkts av. Jag fick skjuta på torsdagens styrka och körde den efter gårdagens planerade och genomförda löppass. Daniel har gymmet planerat på måndagar. Han behöver dit eftersom vikterna vi har hemma inte är tillräckliga för honom i marklyft och knäböj. Så kom han på att om han kan åka en halvtimma tidigare till simningen på fredagar så hinner han köra det i gymmet de har tillgång till där. På det här sätter effektiviserar vi och lämnar utrymme för med familjetid och extra träningspass. Det kommer säker bli fler ändringar av detta slag framöver. Vi kommer komma in i rutinerna mer och så kommer våra träningsbehov delvis ändras med tiden allteftersom det närmar sig tävling. 

Löpningen är inte konstigheter att få till. Inte styrkan heller, så länge vikterna räcker till mig. Cykelträningen ska nog också gå bra med trainerpass blandat med spinning. Det som blir utmaningen är att få iväg mig att simma. Det blir liksom en större maskin eftersom det ska tajmas med Daniel och familjen. Å andra sidan har jag nöjt mig med ett pass i veckan så det ska nog gå. 

Just nu är jag riktigt motiverad. Men jag antar att det kommer gå upp och ner det också. Det gäller att hålla motivationen uppe så mycket jag kan. Men det kan helt klart bli en utmaning emellanåt. 

Idag är tanken att jag ska genomföra mitt livs första trainerpass. Men det hänger på om D hinner hem innan jag ska iväg. För ikväll ska jag för första gången lämna mina tre pojkar hemma själva med nattningsproceduren. Jag ska på återförening med min gamla klass på universitetet. Ska bli riktigt skoj. Många har jag inte träffat på flera år. 

Har jag förresten sagt att vi har ett litet projekt på gång här hemma? En relativt oanvänd yta här hemma ska förvandlas till myshörna nu när storebror tagit sängen som stått där. 

Uppdatering av trainer

I fredags uppdaterade vi oss på trainerfronten här hemma. Den förra behövde uppdateras då den skramlade och lät. Den nya ska vara tystare så vi kanske till och men kan köra med sovande barn i rummet bredvid. 

Jag behöver starka ben inför Jönköping. Det är en backig bana. Så i vinter kommer till och jag med cykelträna på trainer. Det ska bli spännande. Tro det eller ej. Men jag har faktiskt aldrig gjort det. Jag har ju haft spinningen. 

Med denna kommer jag bli stark säger Daniel. Haha. Tror ni man måste trampa också? Eller räcker det med att jag sitter på den och kollar film på datorn? Hur som helst planerar jag delta i Wattkampen i år. Det kan bli intressant. 

Jaja denna vecka är det dags att komma igång på allvar. Mer om det imorgon. Sussa sött. Nu ska jag sova. 

  

Materialsport

Ja triathlon är helt klart en riktig materialsport. Med tre grenar finns det mycket att plöja ner pengar i. Jag har en hel del saker redan men vissa saker behöver uppdateras och en sak behöver köpas till. Jag hade tänkt köpa en redan till Kalmar förra året. Men snåljåpen i mig tänkte om vilket jag kanske ångrade lite i efterhand. Men det är mycket pengar. Helt klart det en triathlet lägger mest pengar på. En ny cykel. En tempohoj ska nu inhandlas. 

Jag vet eventuellt vad jag vill ha redan. Men jag ska inte utesluta något. Tänk om någon kunde ge mig värsta bästa cykeln bara så där. Sååå om ni har mycket pengar som ni inte vet vad ni ska göra av så kan ni alltid sponsra en föräldraledig bloggande nybliven tvåbarnsmamma som brinner för träning. Hon är inte direkt snabb eller snygg heller. Men hon gör det med hjärtat. Hahaha så kom igen nu!!! 

Nej men allvarligt. Om ni har några tips på prisvärda bra cyklar så tipsa mig gärna. Vilket är ditt favoritmärke/modell som jag inte får missa att spana in? Du kanske rentav har en begagnad pärla i förrådet som du har tänkt sälja?

För övrigt behöver jag då kanske införskaffa en ny hjälm som matchar cykeln. Och en ny baddräkt eftersom den andra är så sliten att man snart ser huden genom det svarta. Så för alla andras skull ska jag piffa upp mig i bassängen. Löparskor blir det väl ett par nya till våren också. Annars sliter jag på det jag har. Uppdateringar får ske när jag börjat jobba igen. Man blir inte miljonär gällande pengar på att vara hemma. Men miljardär på känslor och kärlek blir man däremot. 

Bjuder er på en bild av min racer-pärla som gjorde mig sällskap i Kalmar.