Godis, socker och folkhälsa

Påsken är precis slut. En av de helger under året som det konsumeras mest godis i detta land. Passande nog är därför veckans tema i nätvkerket just godis. Ur valfritt perspektiv. Jag skulle kunna skriva en hel del om godis.

Sockerjunkie

Jag älskar godis och andra sötsaker. Lösgodis, hembakat fika, glass och efterrätter. Jag skulle kunna äta det varje dag. Kanske finns det någonstans ett sockerberoende eller i alla fall en risk att utveckla ett. Jag är dessutom lite av en periodare. Vissa perioder kan jag enkelt motstå dessa syndens sötsaker. För att sedan ha ett konstant sug som är nästan outhärdligt.

Jag vet dock att ett stort intag av godis inte alls är hälsosamt. Våra kroppar mår bäst utan raffinerat socker. Socker är dåligt för hälsan på många olika sätt. Det är en bidragande orsak till övervikt, det leker berg- och dalbana med blodsockret, cancerceller frodas och så vidare och så vidare. Ja ni vet nog själva att socker inte är något som står högst upp på dietisternas lista över rekommenderade livsmedel.

Just nu är jag inne i en bra period, det är enkelt för mig att avstå. Jag vill inte äta även om jag tycker det är gott. Det är helt enkelt inte värt det. Dock så åt jag under påsken, vilket jag hade tänkt redan innan. Kanske det blev mer än det borde blivit, men det handlar om ett begränsat intag under några få dagar, så det är ingen större skada skedd. Jag har avstått länge och det handlar om en balans även för mig. Även om jag väljer bort mycket just nu vill jag leva utan förbud. Jag vill ha en sund inställning till vad jag stoppar i mig och jag är noga med att det inte får skapa ångest eller andra osunda känslor.

Folkhälsa och sockerskatt

Ett ämne som ligger mig mer och mer varmt om hjärtat är folkhälsa. Samtidigt som fler och fler testar på ultralöpning och Ironman, känns det som om den genomsnittliga folkhälsan blir sämre. De med dålig hälsa får ännu sämre hälsa. Vi behöver skapa en balans hos alla. Vissa personer äter hälsosamt och mår bra. Andra äter ohälsosammare än någonsin och detta orsakar en mängd sjukdomar och krämpor hos dessa. Medveten om att detta kräver en mycket större utläggning egentligen så vill jag ändå med detta som grund säga att jag hoppas vi inför sockerskatt i Sverige.

018

Det här med att avstå

Samtidigt som fler och fler blir överviktiga är det på samma fler och fler som väljer att avstå socker. Okej, jag har inga källor till siffror, men det är min uppfattning och slutsatser jag dragit genom att läsa och intressera mig för ämnet.

Trots att socker är bevisat skadligt för hälsan så är det ändå inte socialt acceptabelt att avstå godiset i påskägget på jobbet eller tårtan när någon fyller år. Varför ska alltid någon påpeka att det inte gör något om man äter en liten bit i alla fall? En person som inte vet om jag kanske åt tårta dagen innan eller vill spara mitt godisintag till filmmyset med sambon när barnen har somnat till helgen. Nej en liten bit då och då skadar absolut inte. Men en liten bit vid varje tillfälle som erbjuds blir bra många bitar i slutändan. Och det är inte balans i min mening.

Godis och barn

Ett omdiskuterat ämne är barn och godis. Som smårbarnsförälder tar man dagligen många beslut som påverkar sitt barns mentala och fysiska hälsa. Huruvida mina barn ska äta godis, fika, glass och liknande är ett av alla dessa beslut. Socker är inte bra för kroppen. Jag vill inte att mina barn ska bli sockerberoende människor som tjatar om godis, glass och kakor. Min önskan är att ge dem ett hälsosamt och balanserat förhållningssätt till saker som till exempel raffinerat socker.

Jag tror dock inte att nolltolerans är vägen till balans. Jag tror inte det är hållbart i längden om mina barn ska titta på när andra fikar eller få frukt istället för bullar när vi är på kalas och så vidare. Det tror jag snarare kan skapa en besatthet och risk för att när de själva kan bestämma så kommer intaget bli ohälsosamt.

Hur har vi gjort och hur gör vi då? För det första väntade vi så länge vi bara kunde med att storebror skulle få smaka på godis och fika. Så länge han själv var nöjd med frukt, macka eller liknande fanns ingen anledning att ge honom något annat. Men så småningom kom medvetenheten även hos honom. Sedan dess har han fått fika när vi andra gör det. Vi fikar dock aldrig hemma bara vi i familjen. Vi försöker fortfarande ge frukt och andra hälsosammare alternativ som mys i soffan. Fika, glass och godis är än så länge speciella tillfällen.

Det jag tycker är lite synd är hur vi ibland har blivit nästan ifrågasatta för vårt sätt att introducera sötsaker i vår äldsta sons liv. Lillebror är för liten än. Hur vi ibland fått kommentarer som: Det är väl klart han ska få en bulle. Eller: Ge pojken en glass nu, det dör han inte av. Nej det gör han visserkligen inte. Men han lider heller inte av att inte få en kaka eller glass så länge han inte ens vet vad det är. Vår son föredrar fortfarande mjölk och bubbelvatten före saft och läsk. Jag är glad så länge det varar.

064