Pausar stressen en stund

Den här helgen släpper jag stressen hemma. Inga måsten. Inga saker som ens kan betas av. Ingen tvätt. Ingen städning. För jag kan helt enkelt inte. Jag har tagit med familjen hem till Degerfors. Hem till mina barndoms kvarter. Till mitt föräldrahem. Vi kom redan igår. Och direkt började jag känna mig lugnare. Stressen som gnagt senaste veckorna liksom parkerade jag hemma i huset. Så välbehövligt. 

Idag har jag till och med fått till ett träningspass. Första denna vecka. Inte bra alls. Jag har tusen anledningar till det. Vissa bra, andra inte. Men jag blickar framåt. Nya tag. Vända på träningsmisären. 

Löppasset idag gick genom min barndoms håla. Förbi mina gamla skolor. Fotbollsarenan där jag lagt många timmar utan att bli speciellt bra. I ett ganska novembergrått Degerfors fick jag känslan av hus som förfaller och en bygd som inte alls lever på samma sätt som jag minns det. Men det kanske är just mitt minne det är fel på. Det kanske alltid har varit såhär? 

Jag fick höra klockan som ringde in från rast vid min gamla lågstadieskola. Jag sprang längs älven där man cyklat åtskilliga gånger till skolan. Nedför Svartåbacken men uppför Medborgarbacken. 

Det var ett ganska tungt pass för kroppen. Jag kände av de senaste dagarnas stress. Kroppen var liksom inte med mig. Stumma ben och dåligt flyt. Men det blev ändå en 7 km återresa i tiden. 

   
 

För mycket nu

Just nu är jag en småbarnsmamma med en fantastisk familj utan massivt kaos hemma på dagarna. Samtidigt är jag rätt stressad och konstant uppe i varv för att listan med saker som måste göras snarare växer än krymper. Jag gör så gott jag kan på dagarna. Försöker fixa vardagsfixet och ändå beta av lite av de andra sakerna. Det blir saker gjorda, det blir det. Men jag har slutat göra mina veckoplaneringar vilket är illa. Det blir inte samma fokus på att avsluta saker. 

Senaste veckan har jag knappt suttit ner. Inte landat i soffan efter att barnen somnat. Utan öst på med diverse fix. Dessutom har lillebror varit lite täppt i näsan och sovit dåligt. Så jag är rätt uppe i varv just nu. Detta händer då och då. Och dessa perioder blir träningen lidande. Jag får inte ro att träna. 

Därför var det välkommet att vi nu åkt hem till mina föräldrar för en långhelg. Jag kan inte hålla på med massa saker hemma. Jag ska träna lite. Träffa lite släkt. Ta det ganska lugnt. Vila ut och hämta energi. Och göra en planering inför nästa vecka. Det är just nu viktigt att prioritera. Så att jag kan känna mig nöjd trots att listan fortfarande är full. Jag ska stressa ner. 

Så nu ska jag gå och lägga mig inne hos mina små pojkar. Hoppas de sover bra och länge.