Dålig karma?

Okej, nu måste jag prata om det här igen. Jag bloggar inte just nu. Eller i alla fall alldeles för sällan. Jag har så mycket tankar och idéer som jag vill genomföra. Men det går bara inte. Jag hittar inte orken och den sista gnutta motivation som krävs.

I grund och botten handlar det om att det här har varit en vinter utan dess like. Jag vet inte om jag varit frisk en hel vecka sedan i slutet av oktober. Jag har säkert det, men det känns inte så. Efter att morgon efter morgon vaknat med ont i halsen utan att känna mig sjuk, har det innfunnit sig en likgiltighet. Någonstans i februari, när det kändes som att hostan och förkylningsastman var något jag skulle få stå ut med för alltid, kapitulerade jag i kampen mot viruset. Jag slutade att planera kommande träningspass OM jag skulle friskna till. Jag orkade inte med känslan av besvikelse och misslyckande längre.

Så började det på något sätt ändå kännas som att det vände. Det halsonda försvann. Kvar var bara hostan som långsamt blev bättre. Så kom magsjukan på besök istället. Hela familjen drabbades och det var ingen rolig vecka. Trötta föräldrar och pigga rastlösa barn är inte världens bästa kombination. Vi överlevde givetsvis även de dagarna, men jag skulle ljuga om jag sade att jag efter 4 dagars vab och en helg med kräksjuka inte längtade ut. Och då var det som att magsjukan skrämt bort snoriga barnnäsor och min hosta. Allt kändes bra. Det var liksom vår i luften och jag vågade äntligen börja tänka på sommarens planerade tävling. Jag kände mig FRISK!!!

Dagisvirus

Jag vet inte vad jag har gjort någon annan, för jag vekar ha dålig karma. Dagisviruset hämnades mina positiva tankar ordentligt. Minsta sonen blev sjuk igen och drog såklart med mig också. Värsta förkylningen denna vinter. Frusen, snorig, täppt i näsan och extremt sliten. Förhoppingsvis går det över snabbt. Jag vet ju att vi börjar gå mot vår. 8 mars idag och om inte istiden intagit Sverige så går vi helt klart mot varmare tider.

Jag ber till högre makter att denna vinter är en följd av att det är minsta sonens första vinter på förskolan. Vi hade liknande är storebror avverkade sin första vinter. Då var det dock Daniel som råkade ut för alla virus och jag som klarade mig hyfsat. Därför hoppas jag att denna misärvinter har medfört att lilleman byggt upp ett starkt immunförsvar och att vi nästa vinter får vara lite mer friska. Det borde vara vår tur då.

Nedstämd

Så nu sitter jag här med det jag hoppas vara den sista förkylningen på bra länge. Opeppad och nedstämd. Jag saknar träningen. Jag behöver träningen för att må bra. Jag har fällt en del tårar de senaste veckorna. Jag ser mina träningskompisar lägga månader av bra försäsongsträning bakom sig för att nu gå mot utomhussäsongen bättre än någonsin. Här sitter jag och känner mig i lika dålig form som när jag var nyförlöst och trött efter vakna amningsnätter.

Är det ens någon idé att anmäla sig till Jönköpig Halvironman i sommar? Jag vill ju. Men det känns ju så förbaskat hopplöst just nu…

img_8018-1.jpg

Längtan efter vår

Idag skiner solen över Linköping och strålarna till och med värmde ansiktet en aning när jag gjorde ett ärende på lunchen förut. Jag fick knäppa upp jackan för att inte bli för varm. Det ger mig hopp och förväntan om det som komma skall.

I vanliga fall tycker jag om vintern. Långpromenader i solen när snön gnistrar och knarrar under fötterna är en favorit. Jag älskar att åka längdskidor, även om det blivit för lite av den varan sedan barnen kom. En kopp varm choklad efter ett par timmar i pulkabacken är en höjdpunkt. Jag tycker till och med om att skotta snö. Det är en speciell känsla att stå där ute i nysnön och få några minuters kroppsarbete.

Trots att jag tycker om vintern och uppskattar den så längtar extremt mycket efter våren just nu. Jag är färdig med vintern för denna gång. Varför då kanske ni undrar?

Vintern som aldrig riktigt kom

Vinter, vaddå? Det är ju knappt vinter ute. Vi har inte haft många dagar med snö som är värd namnet. Gångerna i pulkabacken kan jag räkna på en hand. En grå och trist vinter utan snö kan jag verkligen klara mig utan känns det som nu. Ska det vara vinter vill jag kunna pulsa snö och åka skidor i närheten.

001

Sjukdomstider

Ni som har småbarn vet vad jag pratar om. Under vintern är det ofrånkomligt med förkylningar, magsjukor, vattkoppor och diverse andra sjukdomar. Även om vi har förhållandevis lite vab-dagar i denna familj hittills så hittar baciller och virus hem till oss från förskolan i alla fall. Pojkarna är småsnoriga till och från och det smittar av sig på oss. Jag har haft problem med hosta i samband med förkylningar i många år. Förra året diagnostiserades jag med förkylningsastma. Det har blivit värre de senaste åren. Förmodligen eftersom jag är småsjuk mer och luftrören liksom aldrig får vila. På grund av förskolesjukor och liknande. Denna vinter har jag hostat mer eller mindre konstant sedan i november. Det blir liksom aldrig riktigt bra. Visst har jag varit träningsbar i olika grader stor del av tiden. Men jag saknar utomhusträningen. Jag älskar att springa långpass utomhus på vintern. Jag tror jag fått till 2 långpass totalt i vinter. Inte mycket att skryta med. Så nu vill jag ha vår. För av erfarenhet så borde hostan ge med sig samtidigt som det blir lite varmare i luften.

img_6459

Smidighet

Mycket blir smidigare när det blir varmare. Slippa ta på fleecetröja, overall, vinterkängor, vantar och mössor bara för att gå till dagis. Tänk när barnen kan ta på sig en tröja och skor och gå ut en ljummen vårdag. Att kunna vara utomhus i flera timmar utan att frysa. Eller ha altandörren öppen och barnen kan leka på baksidan medan man förbereder middagen.

img_7163.jpg

Förväntan

Med våren följer också en viss förväntan. Snart kan man ta fram racern och tempohojen igen och susa fram på landsvägarna. I år hoppas jag besegra min rädsla för att simma i öppet vatten lite till. Under våren och sommaren är vi ute mycket mer och allt blir så mycket enklare på många sätt. Jag längtar efter att kunna cykla till jobbet igen. Just nu sätter hostan stopp för det tyärr

Så trots att jag tycker om vintern så vill jag vara frisk och ha en enklare vardag just nu. Jag behöver energi och smidighet i mitt liv. Våren får därför gärna komma snart.

En strategi

En bra bit in på nya året. Jag har sedan några månader tillbaka haft fokus på att må bra och inte stressa för mycket. Att inte känna mig tvungen att hinna med allt. Vissa saker vill jag få mer tid för. Bloggandet är en av dem. Men jag insåg till slut att jag måste börja från noll och skapa mig tid att hinna skriva. Att få in det i rutinerna utan att det känns som ett måste. Dessutom har jag klart och tydligt definierat att andra saker i livet kommer högre upp på prioritetslistan. Bloggen ger mig ingen inkomst. Mer ett sätt att ventilera och reflektera över mycket. En kanal som jag saknar mer och mer. 

Det har börjat växa fram en tanke och strategi. Jag har nu bestämt mig för att testa den. Vi får se hur det går. Men förhoppningsvis får ni se lite mer av mig framöver. 

Ta hand om er!!!

Simstatus inför säsongen

Äntligen! Känner att jag är på gång med träningen. Men jag ska inte ropa hej riktigt än. Frustrationen har varit hög senaste månaden. Överallt i sociala medier omges jag av tränande människor. Och som alla har tränat. Under julledigheten och i början av det nya året. Samtidigt har min kropp lekt lite katt och råtta-lek med mig. Ont i halsen på morgnarna och pigg på dagarna. Så pigg ett par dagar så att man börja köra igång lite träning. Och så en dag hängig igen. Jag känner dock att det är på rätt väg.

I söndags gjorde jag och coach D en grov träningsplanering för en tid framöver. Det kommer bli bra om jag får vara frisk.

Äntligen ett simpass

Idag hade jag möjligheten att göra första besöket i simhallen på flera månader. Direktiven från coachen var lugnt och ca 1500 m. Hitta en bra känsla i kroppen och försöka kicka igång tekniken. Det kändes lite motigt att gå dit. Första passen simning efter uppehåll brukar inte vara något vidare. Kände mig typ såhär innan.


Så gled jag ner i vattnet och satte igång. Det kändes bra från början. Fokus var verkligen på att hitta känslan. Så jag tog sikte på 1500 direkt. När jag passerade 1000 tänkte jag att det skulle vara skönt att ta hela halvironmandistansen idag. Skön uppstart att ha hela distansen i kroppen. Så det blev 2000 meter. Behagligt och kontrollerad. Inte ens de bröstsimmande flaxtanterna kunde störa mig idag. Jag gled stillsamt förbi dem med mina armtag. Men de flydde undan som om de trodde jag skulle göra bomben mitt framför ögonen av dem.

Vårens simning

Det var ett riktigt skönt statustest från min sida. Nu blir det fokus på fart under våren. Distansen finns i kroppen, så nu ska jag bli snabbare. Fram emot sommaren, när man kan simma ute, blir det fokus på känslan i öppet vatten. Det är här jag måste jobba mest. Att komma ifrån min rädsla och obehagskänsla för öppet vatten. Om bara det lossnar kommer det bli bra.

Tiotusen träningspass

Under 2017 kommer upplägget med Bloggar om hälsa bli lite annorlunda. Ni kommer märka det så småningom. En förändring som egentligen redan har genomförst är att veckortemana har försvunnit.

Via Bloggar om hälsa kan man haka på en mängd olika initiativ för att bli starkare, må bättre, komma igång med sin träning, hålla träningen vid liv och så vidare. Jag gillar initiativ som är en utmaning men genomförbara. Som syftar till att främja rörelse och träning ur ett mer allmänt perspektiv. Dessutom gillar jag initiativ till förmån för välgörenhet.

tiotusen

Bloggar om hälsa kommer under 2017 köra en välgörande träningsutmaning under namnet Tiotusen träningspass. Det finns inga krav på hur många träningspass man måste köra. Gör det som passar dig. 1 eller 5 pass i veckan spelar ingen roll. Promenader, gym eller intervallpass. Det är upp till var och en. När året har gått räknar vi ihop antalet pass och varje deltagare skänker en krona till en gemensamt bestämt välgörenhet. Målet är 10 000 kronor vid slutet av 2017.

Jag är på! Är du? Gå i så fall in och ansök om medlemsskap i facebookgruppen för Tiotusen träningspass.

Sammanfattning av målen för 2016

2016 har snart passerat. Ett år fullt av upplevelser, erfarenheter och minnen att ta med mig. Jag har en del lärdomar i bakfickan också som jag måste arbeta vidare mot.

För ett år sedan publicerade jag inlägget som sammanfattade ett näst intill kravlöst och mållöst 2015. Ett år som innehöll så mycket glädjemänen och där jag är så tacksam att jag lät livet ha sin gång utan massa måsten. När 2016 kom var jag dock taggat att fokusera lite mer igen. Målen var redan satta och årsskiftet blev mer som ett avstamp att komma igång med allt.

>> Läs mer om mina mål för 2016

Hur blev 2016 då? Hur gick det med mina tankar och mål om året.

Jönköping halvironman

Mitt stora mål var halviroman i Jönköping. Min första halvironman. Jag hade ett tidsmål för mig själv som jag vill nå, men en skada gjorde att min löpning blev bristfällig under hela våren. Jag reviderade målet och va nöjd med det. När jag korsade mållinjen rann tårarna av lycka över att ha trots alla mogångar ha klarat målet jag satte upp innan jag blev skadad.

img_7986.jpg

>> Race report Jönköping del 1 – Innan start
>> Race report Jönköping del 2 – Loppet
>> Race report Jönköping del 3 – Reflektioner
>> Tidsmålet inför Jönköping

Linköpings halvmarathon

Precis innan årsskiftet bestämde jag mig för att ändra mitt mål från Stockholms marathon till Linköpigs halvmarathon. Ett bra beslut. Dock fick jag tills slut kasta in handduken och överlåta platsen till sambon. Min skada var inte tillräckligt läkt och Jönköping låg för nära i tiden. Ett bra beslut som jag inte har orkat en sekund. Mitt mål att komma under 2 timmar på halvmaran tog jag ju i Jönköping sedan. Kanske ett blygsamt mål, men ändpå ett mål.

Under halvmaran utmanade jag mig dock på ett helt annat plan. Jag fick förfrågan om att hålla i den gemensamma uppvärmningen innan start. Det var nervöst, rejält utanför bekvämlighetszonen men sååå roligt.

img_7790-2.jpg

Viktresan

Jag hade även som mål att tappa lite graviditetskilon under de första månaderna. Jag skrev inte så mycket om den resan av olika skäl. Men den får ses som relativt lyckad. Även om jag inte kom riktigt i mål så tappade jag ca 10 kilo på 3 månader. Några av dem har kommit tillbaka under en extremt jobbig period arbetsmässigt under hösten. Men de får bli ett mål för 2017.

Spinninginstruktör

Jag har kommit igång och håller pass igen. Riktigt roligt. Jag försöker gå på andra pass för att hämta inspiration. Jag försöker utmana mig själv och hitta på nya saker. Ibland kan jag fastna i att hålla ett pass för många gånger. Men under hösten har jag blivit bättre på att förnya mig. Jag fick tipset om att man inte behöver ha ett helt nytt pass varje gång. Byt ut några låtar eller upplägg.

Hur har ditt 2016 varit? Har du uppnått några av dina mål?

 

En julig lista

Denna vecka bloggar vi om julen i bloggar om hälsa. Likväl som jag älskar julen, så älskar jag listor. Därför får ni en jullista av mig. Jag vill dessutom gärna läsa just din variant av listan!

Beskriv julen med tre ord: Familj, kärlek, tradition

Det bästa på julbordet: Laxen, skinkmackan, ägghalvor och en god sallad. Det skulle jag klara mig långt på. Och så sötsakerna då.

Favoritdrycken: Julmusten så klart. Älskar julmust, men bara på julen.

Julkort eller inte? Vi skickar julkort än så länge ja. Kanske borde sluta med tanke på miljön. Men det tar emot på ett sätt. Jag älskar ju att få dem också. Och nu har vi söta barn att fota och skicka på…

Vilken jul-inredingstyp är du: Jag älskar det traditionella. Men jag har gärna lite inslag av det allt behöver inte vara rött, rött , rött. Samtidigt vill jag inte ha ett hem som är helvitt. Så jag blandar gärna lite.

Adventskalender: Barnen fick varsin efter mycket velande. Det går knappt att få tag på vanliga papperskalendrar längre ju. Men de inhandlades den 1 december, till halva priset. Perfekt. Jag hade velat haft en från Body Shop. Men den jag ville ha tog slut.

Årets julkalender: Jag har bara sett första avsnittet än så länge. Men den verkar lovande. Jag tycker om de där mysiga kalendrarna med härlig julstämning.

På önskelistan: Även om julklappar inte är lika viktiga längre så finns det väl några saker på listan ändå. Det som inte dyker upp i paketen brukar jag inhandla själv ändå sedan. Men en vanlig klocka. Lite mer smycken som passar till jobbet. En ny våtdräkt.

Bästa julfilmen: Vi ser alltid The Holliday och Love Actually en gång varje jul. Båda är underbara.

Uppesittarkväll? Absolut. Nygjord skinka, risgrynsgröt, julmust och lussebullar är ett måste. Och så bingolotto. En gång om året spelar jag. Det är liksom tradition. I många år har vi suttit själva. I år kommer mamma och pappa och bor hos oss.

Det här tränar jag i jul: I år ska jag försöka införa traditionen med julejogg på julafton. Dessutom vill jag köra ett riktigt grispass på cykel. Ett utmanande pass i bassängen skulle jag behöva. Och så ett par riktigt tunga pass i gymmet.

Så firar jag jul i år: I år kommer mina föräldrar, min syster med familj och kanske min bror med familj hem till oss på julafton. Det kommer blir trångt, varmt och lite smått kaos. Men det kommer vara god mat, kärlek och fantastiskt. Någon dag runtomkring firar vi med sambons familj.

Under julledigheten: Ska jag göra roliga saker med min familj. Läsa ut min bok. Lägga ett pussel. Träna.

Hur ser din jul ut? Hur ser din lista ut?

Jordnotsrutor

Hej December

December, årets första vintermånad, julmånaden och för min del en månad fylld med mys och traditioner. Denna veckan har jag återigen tid och motivation att hänga med i bästa Bloggar om hälsas veckotema. Det handlar denna gång om våra förväntningar inför årets sista månad.

December är för många en månad med kärlek, mys och familjesammankomster. Men samtidigt en tid med stress, ångest och ensamhet. Det kommersiella blir större med åren och nivån på julklappar och adventskalendrar blir värre och värre. Någonstans där mitt i försöker jag skapa en härlig jul med mycket mys och lite stress för min familj. Jag har mina knep för att minska julstressen, men det får bli ett eget inlägg. Håll ögonen öppna…

Detta inlägg ska ju handla om mina förväntningar inför decdember. Som den listmänniska jag är gör jag som Malin och skriver en lista. Hos Clara kan ni läsa om träning i december.

  • Jag vill se Vinterstad i ljus med sambo och barn.
  • Middag på stan med hela famljen. Kan bli en utmaning och en upplevelse.
  • Åka pulka tillsammans med barnen om det blir någon snö. (När inlägget publiceras är detta faktiskt avbockat)
  • Träna ett pass tillsammans med Daniel. Hoppas på frivillig barnvakt med andra ord.
  • Göra de där grymt goda pepparkaksnötterna som jag brukar göra.
  • Komma igång med rörlighetsträningen. Jag har lite att jobba på om man säger så. Mer om det senare.
  • Ta mig tillbaka till bassängen. Simuppehållet har varit alldeles för långt. Nu är det dags.
  • Ett långpass löpning i härligt vinterlandskap (om snön kommer)
  • Ta ut mina fem sparade semesterdagar. Jag behöver det. Mer pengar på kontot kommer inte göra mig lyckligare. Mer tid tillsammas med människor jag älskar kommer det.
  • Träffa minst 2 vänner som jag inte sett på ett tag. Vilka det blir får vi se.
  • Lägga ett pussel. Lite terapi för mig.

De finns en massa fler saker jag skulle vilja ha på listan. Men någon måtta får det vara. Jag ska inte ta mig vatten över huvudet.

017

 

Årets julbord med jobbet – ris och ros

Igår var det dags för årets julbord med jobbet. Jag äter långt ifrån allt på ett julbord, men vissa saker är verkligen favoriter. I år var vi på Mjellerumsgården och det var ett av de bättre jag ätit genom åren. Mysig stämning med en sprakande brasa, lågt i tak och känslan av att sitta i en gammal stuga från 100 år tillbaka. Vissa saker var riktigt bra, andra hade en del att önska.

Vad kunde varit bättre

  • Glöggen som serverades när vi kom serverades ur stora pumptermosar. Dessa hade det varit kaffe i innan för glöggen smakade verkligen hemskt. Jag dricker inte kaffe så jag kanske är känsligare dock. 
  • En av kvinnorna som hjälpte oss var som en småtjurig gammal tant. Inte så kul att ha att göra med. Men hon kanske hade en dålig dag bara.
  • Hur svårt ska det vara att ha lite grönt på ett julbord? En julig sallad med grönkål, apelsin, granatäpple och någon ost kanske? Det liksom lättar upp allt det tunga med julmaten.

Mina plus

  • Miljön var stämningsfull och passande för julbord. 
  • Bra utbud. Mycket spännande att smaka på. Jag åt bäver bland annat. Och som vanligt blev det mycket lax, men inget av sill eller det varma. Sill äter jag inte. Det varma hoppar jag alltid över för att orka med sötsakerna. 
  • Efterrättsbordet var riktigt bra. Marängtårtan, kolapajen och bärpajen var nog bäst. Och så skumtomtarna då.

Lite sur på mig själv för att jag bara tog ett dåligt kort på första tallriken för att skicka hem. Ska det bli några spännande blogginlägg måste det bli bättring. 

Om att inte göra någonting

Jag fokuserar fortfarande mycket på återhämtning. Att få till de saker jag prioriterar. Som tid med min familj och träning. Att träffa vänner och släkt som vi inte träffat på ett tag. Och att få in mer tid för bara mig. Till exempel att bli bättre på att inte göra någonting alls. Bara ligga i soffan och kolla på tv. Måla i min målarbok eller bara sitta nära mannen i mitt liv. Det är en utmaning att inte göra något. Men samtidigt en av de sakerna som jag verkligen känner har gett resultat. Det har gett mig min energi och mitt leende tillbaka. 

Jag har helt enkelt inte haft lust att blogga den senaste tiden. Inte när jag haft tid i alla fall. Men jag är här i krokarna. Och jag har en massa inlägg i huvudet. Jag orkar bara inte strukturera upp dem just nu. 


Tid med mina pojkar ger så mycket energi. Jag älskar varje stund. I helgen var vi ute i höstvädret. Fantastiskt härligt.