Härlig helg med mycket träning

Jag har verkligen stoppat ner en härlig helg i bagaget. Härlig på många plan. Den innehöll många av de saker jag föredrar i min tillvaro. Dessutom lyckades jag hålla mig borta från jobbet. Jag har insett att jag behöver släppa det helt vissa helger för att känna mig utvilad när den nya veckan kommer. Det har varit en intensiv vår.

Lördagslöpning inledde denna helg

Flödet i de sociala medierna har svämmats över av inlägg från Göteborgsvarvet och Köpenhamns marathon. Jag var så himla sugen att springa lopp i fredags. Att uppleva stämningen, pulsen, nervositeten och känslan av att gå i mål. Jag hade kunnat springa i Göteborg om jag velat. Jag tackade ej av flera anledningar. Jag är inte så tränad för det som jag vill vara. Dessutom hade jag planer på lördagen redan. Och tiden med familjen är värdefull.


Istället klev jag utanför dörren för en löprunda klockan 07:30 i lördags morse. Daniel skulle cykla 08:30 så då skulle jag vara tillbaka. Det var en frisk sommarvärme i luften. Solen kikade fram mellan träden och värmde skönt. Det var ett lugn över Tallboda som verkligen fick mig att slappna av. Inte många ute och jag kunde springa ett lugnt lite längre pass helt i min egen värld. Eller ja lugnt. Eftersom jag var lite stressad och ville hinna så långt som möjligt på min timma så kanske jag sprang aningens för fort. Det var inga problem att orka med. Men jag kände mig mer sliten resten av dagen än man bör göra efter ett långpass. Ingen större skada skedd och det blev ett riktigt bra pass som gjorde mig glad resten av dagen.

Tjejmiddag på stan

På kvällen var det dags för Lotta att inkassera sin födelsedagsmiddag från mig och Susen. Det blev en kväll med både drinkar, god mat, efterrätt och massa tankande av positiv energi. Det blev lagom sent och jag somnade med ett leende på läpparna.

Mitt liv har nästan konstant en hög takt. Livspusslet kräver ständigt massa energi. Förislämningar, jobb, tjänsteresor, matlagning, städning, handling och träning. Jag gillar familjelivet, men ibland behöver man tanka energi på annat håll.

Styrkesöndag avslutade

Söndag förmiddag tillbringade jag med ett gäng träningssugna och försökte få till lite styrka medan barnen busade i lekparken. Det gick väl sådär och passet blev bara halvdant för min del. Bättre än inget dock.


Jag tog dock revansch efter lunch. Stack till gymmet och betade av ett styrkepass innehållandes marklyft, benpress, chins, bicepsurl, stående rodd, benindrag i TRX, tåhävningar och lite rörlighetsträning. Jag var så trött efteråt att jag knappt orkade ta tag i att komma därifrån. Söndagspass på gymmet hoppas jag blir ett återkommande helg-nöje.

Mellan träning och umgänge har jag haft massa mysiga stunder med hela familjen denna helg. Vi har varit ute mycket. Barnen har lekt med vatten och hjälpt till att klippa gräset. Det är så skönt att sommaren verkar vara på ingång på allvar.

Dessutom har vi ätit god mat. Igår kväll. Långkoket kyckling med råris. Fantastiskt mört och smakrikt.

Löpning på våren

Löpning på våren är fantastisk på många sätt. Löpning är fantastiskt på många sätt. Men på våren är den nästan magisk i mina ögon. Sommaren kommer inte långt där efter.

Förväntan och ljus

På våren kan lägga den kalla, snöiga, blåsiga och mörka vinterlöpningen bakom sig. Det finns härlig vinterlöpning också, men den kan aldrig slå vårens pass. På våren kan man se naturen vakna till liv. Träden slår ut, marken blir grön, blommorna letar sig upp ur marken och fågelkvitter är som ljuv musik i öronen. För att inte tala om alla dofter; syrén, hägg, nyklippt gräs, grilldoft och ett ljummet sommarregn. Ja till och med doften från gödslet på åkrarna får det att pirra i kroppen på mig. Förväntningarnas tid. Känslan av att ha flera månader av värme och ljus framför sig.

Jag som är mörkrädd har helt plötsligt många fler timmar på dygnet som jag kan slappna av ordentligt när jag springer. Klockan nio på kvällen är det fortfarande ljust och man möter andra som promenerar eller går.

Löpning i värme och sol

Dessutom älskar jag att träna i shorts och linne. Tur för mig att det på senare år kommit fler och fler shorts med innerbyxa som är vettiga. Eller jag kanske bara har missat dem innan. Men jag trivs inte så bra i korta tights och på sommaren går längre varianter bort.

För mig som tydligen har luftrör som inte gillar kyla så är detta även tiden då det vänder för mig. Nu kan jag börja träna mer som jag verkligen vill träna. UTOMHUS.

Solen skiner ute. Det är snarare sommar än vår visserligen. Jag har fikarast på jobbet och jag längtar ut på en löprunda. Jag har ett långpass planerat någon av dagarna i helgen och jag ser verkligen fram emot det. Att i långsamt tempo njuta av omgivningarna. Utan musik i öronen. Redo för en massa intryck.

Vilken årstid tycker ni bäst om när det gäller löpning?

 

Hej igen

Oj oj oj! Drygt två månader sedan jag skrev ett inlägg. Jag har skrivit förr att jag ska ta tag i bloggandet. Jag skriver det igen. Motivationen har ökat. Men den kommer och går. Jag har haft alldeles för mycket att göra på jobbet. Tycker om mitt jobb, men inte som det varit senaste månaderna. På resande fot varje vecka. Missat massa tid med mina små fina pojkar. När jag för en gång skull är hemma utan en massa som behöver göras så har jag inte prioriterat bloggandet.

Men jag har prioriterat om lite i min skalle nu. Jag behöver mer av skrivandet och mindre av stressen. Bristen på inlägg har även gått hand i hand med bristen på träning. Min kropp har verkligen inte varit med mig denna vår. Men det är nog ett eget inlägg.

Jag har den senaste tiden fått till träningen riktigt bra. Jag har hittat möjligheterna och inte suttit lika mycket med undanflykter. Ett exempel är igår. Jag var jättetrött efter arbetsdagen. Jag menar verkligen JÄTTETRÖTT. Så behövde vi lämna en nyckel 2 km härifrån. Daniel höll pass och jag hade tänkt försöka få med mig någon på en promenad fram och tillbaka. Men ingen nappade. Alla var typ lika trötta som jag eller hade redan varit ute. Jag ville inte gå själv. Så jag tränkte att det går snabbare om jag joggar bort.


Min kropp känns lite småsliten efter de senaste veckornas ökande av styrketräning. Så 4 km jogg var i alla fall bättre än ingenting. 500 meter hemifrån kändes allt så himla lätt. Jag sneglade på klockan och insåg att jag höll ett ganska bra tempo ändå. Så jag bestämde mig för att lämna nyckeln snabbt och så köra intervaller på hemvägen. Norska superintevaller är en riktig favorit hos mig. Det var med andra ord inte så svårt att välja vad jag skulle köra. 4 stycken 4-minutersintervaller med 3 minuters vila mellan. Tempot var helt ok även om jag har en bit kvar dit jag verkligen vill vara. Men man måste ju börja någonstans.

Det skönaste var nästan ändå att komma hem till Daniel som trodde att jag fastnat hos syrran för att snacka en halvtimma. Ingen högoddsare direkt så jag kan väl inte klandra honom. Han blev både förvånad och nöjd när han insåg vad jag gjort istället.

Jag känner mig faktiskt rätt på G, trots en motarbetande kropp de senaste månaderna. Den kanske börjar gilla läget igen.