Tankar inför kommande säsong

Förra veckan skrev jag ett inlägg om min katastrofala vinter som tyvärr kommer påverka kommande säsong på ett eller annat sätt. Som ett straff för att jag gnällde lite så var det dags för typ bihåleinflammation i helgen. Det sprängde och tryckte i huvudet och under mitt högra öga. Jag hade hoppats att det skulle ha vänt förra veckan. Men jag får väl stå ut med någon vecka till. Det har börjat bli lite bättre i alla fall.

Tack för all pepp och respons på mitt förra blogginlägg. Tack för att ni tror på mig och försöker peppa mig att jag visst kommer klara av Jönköping i sommar. Jag har tänkt en hel del på det de senaste dagarna och kommit fram till att jag inte har ändrat min inställning till om jag ska starta eller inte.

Så för er alla som försöker övertala mig om att jag visst ska anmäla mig; så här resonerar jag.

Tid

Jönköping ligger i början av juli. Det är knappt 4 månader kvar dit. Det är inte jättemycket tid att träna upp mig för att kunna stå på startlinjen och genomföra en tävling som jag kan känna mig nöjd med. Jag har missat hela grundträningsperioden vilket kan ses som katastrofalt för kommande säsong. Jag har inte tränat alls mycket i vinter på grund av förklyningar till höger och vänster. Det är inte alls vad jag tänkt mig och det stressar mig lite. Jag vill kunna känna mig förberedd och nöjd med mina förberedelser.

Pengar

Just Jönköping Halvironman kostar ju en del i startavgift eftersom det är en Ironmantävling. Vill jag verkligen lägga ut de pengarna om jag inte kan stå på startlinjen och känna mig glad och förväntasfull? Är det då inte bättre att välja en annan medeldistanstävling som ligger flera veckor senare och är både billigare och ger mig mer träningstid? Det är inte så att jag inte har råd, för det har jag. Det handlar om vad jag vill lägga mina pengar på.

Mål

Mitt mål som jag satte upp i höstas har jag reviderat. Det kommer jag ha som mål den gången jag kan stå på startlinjen med de förberedelserna jag vill ha. Men jag har ändå sagt till mig själv att om jag inte tror att jag kan stå på startlinjen i Jönköping och slå personbästa så ska jag inte anmäla mig dit. Jag vet att saker kan hända på vägen efter jag anmält mig. Saker kan hända under loppet. Men det är saker jag inte kan påverka just nu. Om jag anmäler mig kommer jag såklart köra så länge jag är frisk även om jag inte kan slå PB. Nu handlar mitt tänkt på om jag ska anmäla mig eller inte.

Rådfrågning

Jag vet vad jag vill. Jag vet vad jag tror att jag klarar av. Men den här vintern har rubbat min självkänsla lite på flera plan. Så jag rådfrågade helt enkelt en person i min närhet som har bra koll på triathlon och träning. Dessutom känner han mig utan och innan. Han vet vad jag går för. Jag frågade min sambo om han tror jag kan stå på startlinjen i Jönköping och slå tiden från förra året om jag kommer igång med träningen snart. Hans svar var ett solklart ja. Men med tillägget att jag måste träna smart. Jag får lägga passen som körs bara för att de är roliga åt sidan och fokuera på pass som har som syfte att klara mitt mål. Det köper jag till 100%.

Så om jag bara blir frisk snart så kommer jag nog anmäla mig. För jag vill köra just Jönköping. Jag älskar Ironmanbubblan. Jag vill uppleva den igen och igen och igen. Så om allt går som går jag vill står jag på startlinjen i Jönköping den 9 juli och hoppas på ett PB.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *