Idag vågade jag spänna bågen lite extra

Jag vet inte hur många gånger jag har sprungit intervaller och efteråt känt att jag kunnat ge liiiite till. Att jag gått ifrån passet med pigga ben och känslan av att kunna springa en intervall till. Då brukar Daniel säga till mig att jag måste våga utmana. Att inte vara rädd för att ge lite för mycket istället för lite för lite.

PASSET

Veckans intervallpass från coach D var upplagt såhär:

Uppvärmning 2 km
2*1000 m – 4:55-5:00-fart
6*500 m – 4:50-4:55-fart
Nedjogg 2 km

Vi vill fortfarande hålla lite koll på min sätesmuskel och inte öka farterna för mycket för snabbt. Men idag när det kändes lätt och starkt på uppvärmningen bestämde jag mig för att spänna bågen och utmana tiderna lite. Givetvis under kontroll och med uppmärksamhet på den gamla skadan.

Men jag var faktiskt riktigt sugen på ett snabbt pass utanför bekvämlighetszonen idag. Jag har bara två löppass på schemat denna vecka. Det kan till och med dröja en hel vecka till innan jag har möjlighet att springa igen. Så jag har tid för återhämtning.

HUR GICK DET?

Tiderna under uppvärmning och nedvarvning är egentligen inte så viktiga. De har sitt syfte oavsett hur snabbt eller långsamt de går.

Tusingarna låg mellan 4:30-4:35 och femhundringarna mellan 4:22-4:30 ungefär. Efter den fjärde femhundringen kom kvittot på att jag tagit ut mig rejält. Då började jag känna mig lite illamående, mjölksyran sprutade i benen och kändes nästan i armarna till och med. Jag bara längtade efter att få ge mig och vänta tillbaka. Men jag bet ihop och försökte att inte tänka mer än en intervall framåt. Sista intervallen orkade jag inte ens hålla tempo. Den gick i 4:44. Alltså långsammre än tusingarna.

VAD TAR JAG MED MIG?

Visst det kan ses som ett misslyckande att inte orka hålla ihop passet. Men jag ser det som ett stort kliv framåt. Vi har fått ett kvitto på vart min kapacitet ligger utan en skada som hämmar mig. Jag är glad att jag pressade mig till max eftersom det ger mig bättre rikttider framöver på intervaller. Det blir lättare för coach D att ge mig rätt farter på olika pass. Det var också en bra utmaning för pannbenet. Det är ju ganska starkt sedan innan, men det kan alltid bli bättre.

Vågar ut utmana pannbenet och pressa dig ordentligt?


 

3 reaktion på “Idag vågade jag spänna bågen lite extra

  1. Bra jobbat 🙂

    Jag har ganska svårt att utmana sådär rejält. Jag kan känna djup panik i kroppen när det börjar bli jobbigt, det är inget jag skapar medvetet utan det dyker bara upp. Det är något jag får jobba ständigt med men hoppas att jag en dag kan ha lite enklare att utmana mig själv ordenligt.

  2. Va härligt det låter att få kuta av sig ordentligt!
    Och jo, jag tror jag vågar utmana pannbenet rätt ofta. Det är en så stor del av träningen. Skallen tränas minst lika mycket som resten av kroppen. Orkar man mentalt så orkar kroppen göra mer. nu kryper det i kroppen efter att ha varit inne på din blogg, blev ingen runda ikväll men imorgon ska jag ge mig ut jag med 🙂

    • Ja det stämmer verkligen att det sitter mycket i det mentala när det kommer till hur mycket man orkar. Jag har ett ganska bra pannben när det verkligen gäller. Men jag ska jobba mer med det i vinter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *