Välkommen till mitt Linköping

Det finns en tätort på en slätt
Ett kyrktorn sträcker sig mot himlen

Klassiska rader av Lars Winnerbäck om Linköping, staden på Östgötaslätten. Min hemstad sedan 14 år tillbaka. En stad med gamla anor och många studenter. Och det var just Linköpings universitet och studier som fick mig att flytta hit i augusti 2002. Numera har jag min familj här och Linköping känns som mitt hem. Min älskade syster bor också här sedan många år.

Linköping är väl egentligen inte en så stor stad om man ser till världens städer. Det är Sveriges sjunde största stad. För mig som kommer från en liten bruksort är den alldes perfekt i storlek. Här finns det mesta man kan önska sig och inom rimliga avstånd.

Det kommer nog ganska mycket turister till Linköping på somrarna. Busslaster stannar på Borggården för att besöka slottet och domkyrkan. För att sedan kanske ta en tur i gamla Linköping. Trots att jag har bott här i ganska många år har jag fortfarande en hel del saker som är outforskade. Jag har till exempel aldrig varit inne i domkyrkan även om jag har passerat den hundratals gånger.

Om du kommer till mitt Linköping skulle jag vilja tipsa om följande saker.

Träna i Linköping

Om du här är och känner att du vill röra på dig finns det många möjligheter. Lite utanför Linköping ligger idyllen Ljungsbro. Där bor min nätverkskollega Malin och hon har tipsat om bland annat motionsanläggningen Olstorp. Den är fantastisk och Malin beskriver den klockrent.

I Linköping finns Vidingsjö. Som också är ett motionscentrum med löpspår av olika längd, MTB-spår, utegym, grillplats, gräsytor för andra aktiviteter, duschmöjligheter och fantastiska miljöer. Från Vidingsjö tar man sig lätt till Tinnerö eklandskap. Det är ett naturreservat där man kan samla många mil till fots eller på hjul i fantastiska miljöer. Både sommar och vintertid.

Vill man spriga mer centralt är stråket runt Stångån mitt bästa tips. Det är mysigt och rogivande att springa längs med vattnet. Här möter man många motionärer och rundan kan anpassas till en längd som passar alla.

20140309-214744.jpg

Jag måste också tipsa om mitt gyms Somapass i Trädgårdsföreningen. Om vädret är bra hålls passen utomhus i sommar. Jag har inte kunnat vara med just utomhus. Men min syster som är en regelbunden deltagare säger att det är magiskt att vara utomhus och köra dessa pass. Hör av er till Frisk om ni vill vara med.

Gillar man landsvägscykling är Östgötaslätten fantastiskt. Visst, blåser det är vinden inte nådig. Men man kan avverka bra många mil i härliga miljöer. Fikaturer i solsken med härligt sällskap. Nu på våren inför Vätternrundan är man sällan ensam på vägarna.

Äta i Linköping

Det finns många restauranger i Linköping. Många som jag inte ens testat. Men jag kan tipsa om följande.

Yogiindisk restaurang med bra service.
Pinchos och Aiolibåda bra ställen som serverar tapas.
Stång magasinvill man äta lite lyxigare är detta min rekommendation. Riktigt bra restaurang. Deras julbord är nog bland de bästa i stan.

Caféer

Är man mer ute efter att fika finns det en hel del att välja på här också.

Babettes kafferi – vill man ha ett mysigt café mitt inne i stan är Babettes ett måste. Här möts ett mysigt café med kultur. Man anordnar musikkvällar och liknande arrangemang. Här kan man förutom att fika äta lunch varje dag och brunch en lördag i månaden.

Åbacka caféäven om jag av någon märklig anledning aldrig har lyckats ta mig dit ännu, så skulle jag säga att det är ett måste. Här fikar man i trädgården på hembakt bröd och våfflor.

Boställets vedungsbageri också något som Malin tipsade om tidigare i veckan. Men med all rätt. Här sitter man mitt ute på landet, med öppna fält omkring sig och njuter av omgivningen och gårdsbakat fika. Här finns höns och traktorer för barnen att roa sig med. Och lugnet inger ett stort lugn i själen.

115

Övriga sevärdheter

Åk till Gamla Linköping och gör en vandring i förr i tid. Besök Cloetta-utförsäljningen i Chokladboden.

Ät en glass på Bosses glassbar. De gör sin glass själva och har många spännande smaker.

En picknick i Trädgårdsföreningen är trevligt om vädret tillåter. Här finns en stor lekpark för barnen. Även stora öppna gräsytor och hörn för lugn och ro.

Ni andra som känner till staden. Var har ni för favoriter?

Ska ni besöka Örebro i sommar? Missa inte Erikas tips.

 

Boktips inför sommaren?

Förutom att träna tycker jag om att läsa böcker. Det är avkoppling för mig. Jag kan lätt fastna i en bok och koppla bort omgivningen. Sedan jag fick barn finns dock inte tiden på samma sätt. Förut kunde jag läsa 1-2 böcker i veckan utan problem vissa perioder. Nu blir det nog en i månaden i snitt. 

Just nu är jag fast i Askungar av Kristina Ohlsson. Jag har läst ungefär 100 sidor och kan väl sammanfatta den som att den är ganska hemsk men ändå vill jag inte sluta läsa. Jag har alltid berörts illa att läsa om barn som far illa. Särskilt mycket sedan jag själv fick barn. Tycker man om svenska deckare kan jag än så länge tipsa er om denna. Det är en serie av böcker och Askungar är den första. 


Tycker man om deckare måste jag tipsa om Hammarbyserien av Carin Gerhardsen. Jag har bara läst den första, Pepparkakshuset, eftersom jag blev avrådd att läsa den andra när jag var gravid. Men flera i min närhet har läst hela serien och säger att den är jättebra. 

Har ni några boktips inför sommaren? Kommentera gärna!

Triathlon för nybörjare – löpningen

Så har vi då kommit fram till löpningen i min inläggsserie om triathlon för nybörjare. Löpningen är nog den gren som de flesta ändå känner att de har koll på hur den ska utföras. De flesta har nog sprungit på ett eller annat sätt någon gång.

  • När det gäller utrustning finns det egentligen inga krav eller måsten. Ett par bra skor som är sköna och kläder man trivs i skulle jag säga till en nybörjare. Vill man göra det smidigt så är det en fördel med kläder som även är sköna att cykla i så att man slipper byta om i växlingen.
  • Klocka är det många som har, men det är absolut inget måste. Det är dock lätt att snöa in på tider och siffror efter ett tag. Men klocka är som sagt ingen nödvändighet när man ska testa.
  • En liten varning för känslan som kan uppstår när man ska börja springa efter att ha cyklat. Innan man har vant kroppen vid detta känns det som att springa med betongben. Det brukar kännas stumt och tungt. Men håll ut. Det brukar släppa efter ett par kilometer. Dessutom brukar benen och kroppen vänja sig med detta när man har hållt på ett tag.
  • När det kommer till själva löpningen så beror det ju lite på vilken distans man ska springa. Ska man springa kort kan man springa snabbare. Man får träna lite på hur man ska lägga upp löpningen.
  • När det kommer till längre lopp kan man behöva fylla på med energi. I första hand bör man hålla sig till energi som kroppen är van med under ansträngning. Under träning kan man experimentera lite.

Någon som har fler tips gällande löpningen?

Björs2

När inget blev omöjligt

Jag har skrivit om min Ironman tidigare. Jag kommer säkerligen skriva om den igen. Denna vecka skriver vi om milstolpar i våra träningsresor. Jag har flera milstolpar jag skulle kunna skriva om. Men en av de större är helt klart när jag tog beslutet att jag ville genomföra en Ironman.

Jag hade under flera år varit supporter till sambon, svågern och andra vänner som körde i Kalmar. Hejat och imponerats av andras bedrifter att ens våga ställa sig på startlinjen. 2008 var mitt först år som supporter och då hade jag ingen aning om vad det innebar. Men det blir jag åtminstone delvis medveten om under dagen; när jag såg alla som kämpade. Djupt imponerad var jag. Även inspirerad att träna. Jag var dock helt övertygad om att jag aldrig skulle vare sig våga eller klara av en sådan bedrift.

Så gick åren och varje år fanns jag på plats för att heja. Det var liksom en höjdpunkt på sommaren att få komma till Kalmar och uppleva stämningen och atmosfären under tävlingen. Och för varje år som gick så var det något som väcktes till liv inom mig. Mer och mer för varje år. Först känslan av att inte tro att jag själv skulle klara det och inte ens vilja utsätta mig för det. Sedan tankar om att det vore skoj att försöka någon gång även om det ändå kändes helt galet att jag skulle klara av det. Till sist helt enkelt bestämma mig att en dag ska jag kors mållinjen som en Ironman.

Det tog några år att våga tro att jag skulle klara av det. Jag vet att jag bollade många tankar med mig själv. Hur skulle jag klara simningen? Hur hanterar man den oundvikliga smärtan? Var mitt pannben tillräckligt starkt? Jag tog varje motstånd inom mig, ett i taget och överbevisade mig själv. Utsatte mig för andra galenskaper, anmälde mig till simkurser, körde sprinttävlingar, inspirerades av andra och en massa andra saker. En dag, under en tävlingshelg med en kompis, bestämde vi oss för att köra. Sedan blev jag gravid och fick skjuta på det. Men 13 månader efter att min äldsta son föddes så stod jag där på startlinjen.

Genomförandet av tävlingen var en milstolpe i sig. Jag inser att jag är uthållig, stark och har ett pannben som klarar bra mycket mer än jag trodde för 10 år sedan. Jag är inte snabb men det spelar ingen roll. För jag kan! Detta var bara början för vad jag tänker uppleva. Jag ska fortsätta ge min kropp fysiska utmaningar. Jag älskar det. Det motiverar mig och är något som får mig att sträva framåt.

Har du någon milstolpe i ditt liv som varit avgörande när det gäller träningen? Emma skriver om hur hon vände trenden och gjorde hälsan till en central del av hennes liv. Läs också om känslan hos Charlotta när hon sprang sina första 5 kilometer.

KalmarIda

En cykeltur med magi

Det finns riktigt tunga grispass som man bara vill ska vara slut. Och så finns de där fantastiskt härliga och magiska passen som man vill ska vara i all evighet. Förra fredagen fick jag till ett sådant.

Det var första utomhuspasset med nya tempocykeln. Hade bara testat den kort på trainern innan. Jag hade förstklassigt sällskap av Mia som körde tempopremiär.

Vädret var helt perfekt. Det blåste inte så mycket. Solen värmde utan att vara gassande. Kroppen kändes pigg även om vi inte höll något högt tempo. Tanken var att vänja kroppen vid en ny cykel och en ny sittställning.

Första delen kördes på en ganska trafikerad väg. Så där fick vi ta det lugnt. Men sedan svängde vi av och körde på en mindre väg bort till Ekenäs slott via Bankekind. En liten väg. Verkligen på landet. Tror det kom 5 bilar på hela vägen fram och tillbaka. Lite hus här och var. Kohagar och en glittrande sjö. Doft av grönska, natur och skog. Och så det pampiga och vackra slottet där vi vände.

Jag var så fylld av energi när jag kom hem. Jag fick massa härlig energi från pratstunden med fina Mia. Dessutom fick jag ren njutning och egentid när vi på tillbakavägen körde själva en stund.

Jag vill bara ha fler sådana här pass. De får mig att må så bra.

IMG_7562magisk cykling

Triathlon för nybörjare – cyklingen

Del tre av min serie Triathlon för nybörjare. Cykligen är den del som jag tror de flesta känner att de faktiskt klarar av skapligt. Det är den delen av en tävling som tar längst tid. Jag har ändå några tips och punkter inför första gången.

  • Cyklen: Oavsett vad andra säger eller vad ni sett någonstans, så går det att cykla på i princip vilken cykel som helst. Det finns ingen som helst mening att köpa en ny bara för att man vill testa på triathlon. Det tror jag inte att någon gör heller. Det finns en mängd olika varianter av cyklar. Allt från snabba tempocyklar med diskhjul för sexsiffriga belopp till rostiga damtrallor med ballongdäck och cykelkorg. När det handlar om att testa triathlon, ta det du har hemma eller vad du kan låna. Jag cyklade mina första tävlingar på en hybrid. Funkade perfekt. Efter ett par år köpte jag mig en racer.
  • Hjälm: Är ett måste, både på träning och tävling. Inga undantag, inga ursäkter.
  • Övrig utrustning: För att bara prova på skulle jag säga att du inte behöver något mer än hjälm och cykel. Cykelskor är inget måste. Inte lagningskit heller. Om ni väljer att fortsätta kommer det öppna sig en helt ny värld för er. Ni som är cyklister vet vad jag pratar om. Ni kommer lära er om högprofilhjul, aeropositioner, drafting, klingor, tubdäck och massa annat. Det finns ingen gräns för hur mycket pengar man kan plöja ner i just cykeldelen. Eller så köper man sig en bra racer, köper det nödvändigaste och är nöjd med det.
  • Trafikvett: Oavsett om du är nybörjare eller gammal cyklist så kommer du befinna dig i trafiken under cykeldelen. Bland gångare, bilister och andra cyklister. Visa respekt och hänsyn. Det gör inget om du tappar 10 sekunder på cykeltiden. Följ trafikreglerna. Du kommer lära dig att det finns både bilister och cyklister som beter sig rent ut sagt skrämmande och livsfarligt. Oavsett vad andra gör när du är i närheten. Bete sig bra själv. Uppträd i trafiken som du vill att en cyklist ska vara när du själv kommer i bilen.

Mycket mer än så behöver man egentligen inte när det gäller cykeldelen för att just testa på triathlon skulle jag säga. Som jag skrev i tredje punkten. Fastnar man så har man hur mycket som helst att lära sig om man vill.

Vill ni veta mer om cykeldelen och den värld som kanske öppnar sig? I så fall kommer ett inlägg på det också. Om ni vill.

064

Stresshantering

Jag har varit lite off med bloggandet. Inte för att jag velat det egentligen. Mer för att jag behövt det. Jag har haft så mycket runt omkring mig. Detta har även inneburit att jag missat några veckoteman med nätverket. Några riktigt bra teman dessutom. Så jag tänker ta igen dem nu när jag är igång igen.

För ett par veckor sedan skrev vi om stresshanterig. Ett ämne som den senaste tiden varit extra aktuellt för mig. Stressen är den största anledningen till att jag valt bort bloggandet och en del andra saker. Det har varit för mycket helt enkelt. Jag har skrivit om det tidigare. Jag har behövt prioritera andra saker för att hålla mig i balans.

Hur märker jag att jag är stressad?

Det finns flera faktorer som påverkar detta och som gör att jag inser att jag är stressad.

  • Jag kan inte slappna av. Hjärnan går på högvarv hela tiden. Nya idéer kommer till höger och vänster, men bara tanken på att genomföra dem ger mig ångest.
  • Jag vill inte tacka ja till nya saker. Jag vill bara vara hemma och beta av saker som är påbörjade. Eller umgås med bara familjen och hämta energi från den. En enkel inbjudan om middag med vänner kan göra att jag får ångest nästan.
  • Det känns som om allt rusar och inte går att bromsa. Jag hinner inte med. Det är omöjligt att avsluta saker i tid. Och jag försöker hålla alldeles för många bollar i luften på en gång utan att inse att det är dömt att misslyckas.
  • Svårt att komma till ro och somna. Hur trött jag än är. Jag tänker på saker jag gjort, inte hunnit avsluta och saker som borde göras. Jag är för trött för att läsa men kan inte somna.

Hur tar jag mig ur det?

Hur löser jag situationen? Hur tar jag hand om mig under stressiga perioder? För än så länge har jag lyckats ta mig ur stressen varje gång.

  • Jag tackar nej till så mycket jag bara kan. Inga nya projekt startas upp helst.
  • Jag avbokar inplanerade saker och avslutar eller delegerar bort påbörjade.
  • Jag fokuserar på saker som ger mig energi. Saker som får mig att slappna av och som ger mig en bättre balans och ro i kroppen. Som får känslan av rusningstrafik att bromsa upp.
  • Det är extra viktigt att sova mycket och äta bra. Då känns det som att kroppen återhämtar sig snabbare.
  • Jag lägger till extra tid för saker som verkligen får mig att koppla bort stressen. Jag läser böcker, bakar, tränar eller umgås med människor som ger mig energi.

104

Framtiden

Än så länge har jag klarat mig från utbrändhet och total utmattning. Jag är tacksam för det. Men samtidigt medveten om att jag en dag kanske inte lyckas. Därför är det viktigt att jag gör saker åt mitt liv som inte bara lättar bördan för stunden. Jag måste jobba med det som är framtiden också. Därför försöker jag få bort saker ur mitt liv som inte tillför så mycket. Saker som tar energi och som jag inte tycker är roliga. Jag borde säkert plocka bort mer än så just nu. Men jag tar lite i taget.

Just nu är jag på banan igen. Det stressiga på jobbet har lugnat ner sig. Jag tycker verkligen om mitt jobb och jag har en massa spännade saker framför mig innan jag går på en lång sommarledighet med familjen. I höst börjar ekorrhjulet på allvar igen med allt vad det innebär. Förskola för båda barnen och heltidsarbete för oss.

Jag vill och behöver må bra dels för min egen skull. Men även för min familjs skull. Mina barn som ger mig så mycket energi och glädje. De som har vänt hela min värld upp och ner.

035090

 

Triathlon för nybörjare – simningen

Simningen är det som många kanske är mest nervös inför. Man är osäker på simning i öppet vatten, kan inte crawla, har ingen våtdräkt och så vidare. Jag tycker själv fortfarande att simning i öppet vatten är obehagligt, även om det blir bättre och bättre. Till alla er som vill testa triathlon vill jag ge följande tips om simningen;

  • Simsätt: Bröstsim funkar hur bra som helst. Jag bröstsimmade mig igenom min första tävling. När jag sedan blev fast och ville utvecklas så anmälde jag mig till en crawlkurs. Så att man inte kan crawla spelar absolut ingen roll. Dessutom är simningen den del som man ägnar sig minst tid åt under en tävling.
  • Simmössa: En simmössa är bra att ha. Har man lite lägre hår är det skönt att få undan det. När man simmar i lite kallare vatten är det skönt också. Jag tycker det är ett måste med en färgglad mössa när man simmar öppet vatten. Så att man syns ordentligt för eventuella båtar eller liknande. De flesta triathleter har ett helt gäng simmössor från diverse tävlingar hemma så det brukar inte vara så svårt att låna ihop om man bara säger till innan.
  • Simglasögon är också en fördel, särskilt om man crawlar. Även simglasögon brukar vara ganska lätt att låna ihop om man behöver.
  • Våtdräkt: Inget måste om vattnet är tillräckligt varmt. Då slipper man ju del delen i växlingarna också. Men våtdräkt är ändå att rekommendera på sikt. Det behöver inte vara någon värstingvariant och dessutom brukar det finnas pryltokiga triathleter som säljer sina gamla när de köper nya.
  • Crawlkurs: Om man testat några gånger och tycker att triathlon är roligt och man känner att man vill utvecklas, kan jag absolut rekommendera att anmäla sig till en crawlkurs. Det är roligt, utvecklande, utmanande och något som kommer förbättra tider om det är något som känns viktigt.
  • Öppet vatten: Känns det jobbigt med momentet att simma i öppet vatten? Lugn, ni är inte ensamma. Det brukar dessutom ge med sig när man testat på det lite. På större tävlingar kan många tycka att trängseln är jobbig. Då är det bara att ta det lugnt, lägga sig långt bak.

Så även om simningen känns jobbig. Ge det en chans. De flesta ångrar sig inte!!!

Någon som har något mer tips om simningen till alla nybörjare?

20140617-220034-79234699.jpg

Träningspassen som vände trenden

Jag är kvar här i kulisserna. Nu har jag misströstat och känt mig allmänt omotiverad ett par veckor. Rehaben har jag inte alls kommit igång med som jag borde. Fast jag vet att jag måste. Hur svårt ska det vara liksom???

Mitt fokus

Mitt fokus de senaste veckornar har legat på familjen. Jag har varit själv med barnen två helger i rad. I övrigt så håller vi på med en del projekt här hemma som tar en massa tid. Så jag har helt enkelt prioriterat bort bloggandet. Har inte haft tillräckligt med motivation i alla fall. Jag har ständigt en massa bloggidéer i huvudet. Men jag hittar aldrig tid när jag samtidigt har ork. Men jag känner mig på gång.

Träningspassen som vände trenden

Den här helgen har det varit långledigt. Fantastiskt väder. Vi har varit ute mest hela tiden. Fixat i trädgården. Eller ja Daniel har. Jag har gjort en massa ärenden och förberett mig inför resan till veckan. Vi har varit på kosläpp med barnen. Och fikat på ett genuint och mysigt café ute på landet. Dessutom har vi umgåtts med vänner och fått en massa härlig social energi in på det mentala pluskontot.

125

Jag har dessutom fått till två träningspass som gjorde enorm nytta både fysiskt och mentalt. Två cykelpass på dryga 4 mil i gudomligt cykelväder har jag betat av. Jag kände direkt fysiskt att jag slarvat med rehaben. Den insikten tillsammans med känslan av att det var fantastiskt roligt gjorde att jag bestämt mig för skärpning. Fokus och skärpning.

Har jag skrivit att jag har en ny träningskompis? En fantastiskt skön, snabb och snygg ny cykel. Jag har suktat efter en tempocykel i flera år. Och ångrade mig direkt efter Kalmar att jag inte köpte en redan för två år sedan. Men nu slog jag slag i saken. Kalle på Cykelspecialisten här i stan hjälpte mig att hitta en riktigt skönhet. Den har jag nu premiärcyklat i helgen. Och det var galet skoj. Jag längtar redan till nästa tur.

Så nu är jag på gång! På flera håll och kanter!!!

064