Kalmar IM 2015 – Björn Ydremark

Tanken var en intervju om dagen. Men det finns så många inspirerande triathleter i klubben att det snarare har blivit två om dagen. Jag hoppas inte jag har tröttat ut er.

Sist, men inte minst, ut i raden av grymma atleter är Björn Ydremark. Rutinerad triathlet som är lugnet själv. En stabil och glad slitvarg som börjar få stor erfarenhet nu. Han tar sig alltid tid och ork att heja när man möter honom på banan. Peppar och motiverar oss andra under loppen. Jag önskar dig stort lycka till Björn!!!

Kalmar Ironman på lördag. Hur känns det?
Nu känns det riktigt bra. Jag har semester och är på landet där jag kan simma i havet eller springa och cykla i fin natur tills vi ska åka ner till Kalmar. Eftersom jag är ledig så blir det mycket slappa och laddning av batterierna.

Hur många IM och HIM har du gjort innan?
Det blir min tredje IM, jag har kört Kalmar 2013 och 2014 innan. HIM har det blivit sju stycken sen 2012 då jag körde min första i Vansbro.

Hur har ditt träningsupplägg varit under vintern?
Jag har, till skillnad mot många andra, inga större problem att hinna träna. Ett flexibelt jobb, vuxna barn, nära till simhall, gym mm och en fru som tränar själv gör att det mer handlar om att hålla igen och ta vilodagar. Jämfört med tidigare år har jag lagt mer tid på simning och styrketräning i år. Jag testade mig och fick ett träningsprogram för några år sen, som jag ändrat lite i efter egen erfarenhet. Jag gillar prylar och kör, på gott och ont, nästan all träning med effektmätare, pulsmätning och det som går att mäta. Att köra på känsla funkar inte riktigt för mig (säkert beroende på att jag inte tränat på det). Nästan all cykelträning gör jag på TCn hemma, eller i gymet på jobbet. Det har blivit ca 100 timmar TC i vinter. Löpningen är det jag borde lägga mest tid på men också det som gett mest skavanker. Det har blivit flera omstarter där jag fått till bra långpass ute och intervaller på löpband för att sen börja om efter skador. Nu känns det iofs bra att springa men det riktigt långa passen på slutet som jag velat ha har inte blivit av.

Vad har motiverat dig under träningen fram till start?
Den endorfinkick jag får av ett hårt träningspass brukar oftast räcka för att jag ska köra igång ett pass. Sen har jag självklart haft motivationsdippar under vintern och då är det skönt att ha klubbkompisar att bolla lite med. Tex var jag rätt less på det i våras och då kom någon med förslaget att vi skulle köra en ”VO2-max-boost-vecka”, ett VO2-max-pass om dagen Smiley smile Vi var några stycken som peppade varann att genomföra det och sen var jag igång igen!

Vad har du för mål med IM? Tidsmål?
Självklart vill jag göra en bättre tid än för två år sen då jag hade 11:51. Sen vore det ju häftigt om allt klaffade och jag skulle komma ner mot 11:30 Smiley smile

Hur ska du ta dig an den mentala biten?
Under en så här lång dag så går det ju upp och ner för alla. Ofta hänger man upp sig på något och förstorar upp det. Mitt sätt att hantera svackorna är att försöka isolera vad det är jag besväras av, och fundera på vad jag kan göra åt det. Många gånger kanske man inte kan göra någon större förändringen men någon liten justering av tex sittställningen på cykeln ihop med energi, lite lägre effekt ett tag och så lite positiva tankar om att det hjälper så är jag snart igång igen. Oftast är det nog bristen på energi som är problemet men lite positiva tankar behövs också. Sen brukar jag nog försöka undvika att tänka på sånt jag inte kan påverka.

Vad är du mest nervös över?
Att krampen kommer när jag har långt kvar på löpningen. Jag har nog hittills inte kört någon längre tävling utan att få kramp i benen, frågan är bara när den kommer.

Vad ser du mest fram emot?
Dels känslan i början på cyklingen när man kommit över bron, benen är pigga, och jag susar om folk utan att knappt ta i. Sen är förstås känslan efteråt något att se fram emot. När prylarna är på hotellrummet och vi går ut på stan för att äta och titta på de riktiga hjältarna som kommer i mål sista timmen.

Din svagaste gren?
Löpningen. Det tar nog många år att bli duktig löpare och att då börja när man är 50 och dessutom inte riktigt ha en löparkropp gör att det går lite sakta 🙂

Din starkaste gren?
Cyklingen. Jag har ingen bakgrund med cykling men min kropp verkar passa rätt bra ihop med cykeln 🙂

Vem/vilka inspirerar dig i din träning?
Fredrik Carlén. Jag lärde känna Fredrik när jag körde hans spinningpass. En dag tog han med sin nya cykel och visade, den såg ju häftigt ut och att cykla ute lät ju roligare än en spinninglokal på sommaren. Så, 2010 gick jag och köpte en cykel. När sen Fredrik skulle köra Järnmannen i Kalmar så blev det en kul utflykt att åka och titta och året därpå gjorde vi om det. Vi bokade då hotell och jag körde min allra första triatlontävling som blev Kalmars mini-tri. Efter det var jag såld på triathlon och konditionsidrottande överhuvudtaget. 50 år gammal körde jag mitt första motionslopp (blodomloppet) och började planera för att köra en IM. Jag följde allt Fredrik gjorde och skrev och han fick nog en hel del frågor om träningsupplägg mm.

Claes Ivenborg ställde en fråga till Björn.
I vilken startgrupp kommer du ställa dig på simningen? Jag har en plan att hänga på/i dina fötter under simningen, ligga på ditt hjul under cyklingen och sen göra mitt eget lopp på löpningen. Låter det bra?
Haha, ja, det vore ju en ära att få släpa runt på dig men ska jag dra dig på simning och cyklingen så slänger jag nog ut ett rep så får du släpa runt mig på löpningen Smiley grin Jag kommer nog ställa mig i någonstans mellan mitten och bakre delen på 1:10-gruppen.

 

Björn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *