Kalmar IM 2015 – Tobias Östlund

Tobias Östlund är den duktiga fotografen med de söta barnen. Familjefadern som pusslar ihop livet som pappa med mycket träning. Han har haft en tuff vinter och vår och trots det planerar han stå på startlinjen på lördag.

Kalmar Ironman på lördag. Hur känns det?
Detta har varit ett mycket märkligt år för min del. Jag har tidigare varit extremt förskonad från både sjukdomar och skador men i år har det varit både och. I höstas/vintras hade jag problem med knäna (troligen pga för mycket/för hård löpning). Positivt med det var att jag växlade över till simning så min simteknik har utvecklats en hel del under året. Jag hann sedan inte ens rampa upp när knäbesvären blev bättre innan en rejäl förkylning/halsfluss kickade in. Denna ledde sedan till smärtor i bröst/lungor och satt i nästan i fyra månader. I början kunde jag inte träna ordentligt men mot slutet kunde jag träna efter diskussion med läkare. Det blev dock mer mängd än kvalitet och jag vågade inte köra högintensivt. Drygt två veckor efter att jag för första gången kände mig helt frisk sitter jag nu med en rejäl förkylning som även denna inleddes med ont i halsen. Gissa om jag hade lättare att avstå träning denna gång? Sitter nu och hoppas att jag hinner bli frisk efter att snart ha varit sjuk i en vecka…

Med allt detta sagt så kämpar jag mycket med att tänka positivt inför loppet men jag har ändå svårt att svara att det känns ”bra”. Jag försöker fokusera på att det ska bli kul att komma ner och få ta del av stämningen/inramningen samt att träffa alla klubbkamrater. Själva loppet kommer garanterat bli… Jobbigt.

Hur många IM och HIM har du gjort innan?
Jag började med triathlon 2011/2012 och jag har gjort en IM, två HIM (varav en DNF) samt två långdistans/Nicedistans (Motala).

Hur har ditt träningsupplägg varit under vintern?
Min plan var att få in betydligt fler timmar per vecka än när jag körde Kalmar senast (2012). Då snittade jag totalt knappt 5h/vecka och nu ville jag åtminstone upp mot 7. November – Mars brukar för min del innebära fokus på löpning med inslag av simning. I år lade jag in en markant ökning på simdelen som snabbt gav en enorm utvecklingskurva. Istället för ett pass i veckan körde jag ca 5-6. Inga långa pass men ofta och det funkade bra för mig. Ingen direkt teknik heller utan bara simma helt enkelt. Framåt våren växlar jag upp med cykling så fort vädret tillåter.

Vad har motiverat dig under träningen fram till start?
Jag motiveras normalt av att göra bra/specifika tider på specifika tävlingar men i år har jag fått träna på det mentala i att hitta långsiktig motivation utan att ha en specifik tävling i åtanke (eftersom jag insett att det är kört att prestera bra i Kalmar). Något som varit/är svårt men som samtidigt är otroligt nyttigt för mig eftersom jag tidigare varit periodare och ofta får en dipp i motivation/träning efter genomfört lopp/uppnått mål. Hoppas nu kunna vara mer mogen för att motiveras av att hålla igång bra oavsett framtida tävlingsplaner (på lång sikt kanske även helt utan tävlingsmål?).

Vad har du för mål med IM? Tidsmål?
Eftersom året varit som det varit så har mina förutsättningar förändrats helt och hållet. För 11 månader sedan var siktet inställt på sub 10.30. Det har varit mentalt svårt för mig hela året att överge det och ställa om helt. Under rådande omständigheter vet jag bara att jag kanske kommer få göra mitt tuffaste race någonsin. Jag har inte ett enda ordentligt långpass på varken cykel eller löp i bagaget på hela säsongen. Hade det varit HIM eller olympisk så hade jag varit bättre förberedd, men detta är något helt annat. Jag gissar att jag kommer få kriga rejält för att ens gå under 12h. Målet är istället att försöka njuta av tillställningen, stämningen och alla klubbkamraters bedrifter.  Trots alla tuffa förutsättningar samt att det alltid är en bedrift att bara ta sig runt så skulle jag nog bli besviken om det tog över 12,5h. Hur ska du ta dig an den mentala biten? Jag lyckades extremt bra på min första IM så jag ska försöka agera på samma sätt nu. Nyckeln då var att hela tiden köra i bubblan. Inte tänka bakåt, inte tänka framåt. Bara här och nu. Ett simtag i taget, ett tramptag och slutligen ett löpsteg i taget. Förra gången var det så extremt att jag inte ens visste vilken totaltid jag hade när jag gick i mål. I år kommer jag framförallt behöva plocka fram detta tänk på andra halvan av cyklingen då förmodligen benen kommer vara slaktade och hastigheten kommer sjunka.

Vad är du mest nervös över?
Cykelstrul, kraftig vind samt om jag kommer orka sista 10 milen på cyklingen (pga avsaknade långpass). Har bytt från kanttråd till tub i år och har fortfarande inte punkat ”i fält” och det har inte gått så snabbt att byta i lugn och ro hemma i garaget så jag hoppas verkligen slippa punka.

Vad ser du mest fram emot? Stämningen i stan under löpningen samt att springa och heja på klubbkamraterna längs hela banan. Sen kommer det garanterat bli extra skönt att höra ”You are an Ironman” från Paul i år…

Din svagaste gren?
Normalt sett simningen. Just nu och specifikt för långdistans: cyklingen.

Din starkaste gren?
Normalt sett cyklingen. Just nu vetesjutton. Kanske simning men har inte tagit ett enda simtag på sex veckor så kanske dött lopp mellan sim/löp.

Vem/vilka inspirerar dig i din träning?
Alla klubbkamrater men framförallt de som är jämnbra med mig själv då jag drivs mycket av att tävla i varje situation tillsammans med andra. Dessutom även väldigt inspirerande att följa de allra bästa i klubben för att se vad jag kan plocka upp där för att utvecklas och bli ännu bättre.

Tina Fritzson fick ställa en fråga till Tobias.
Du har ju redan genomfört en IM. Vad tror du den största skillnaden kommer vara på årets lopp och debuten 2012 för din del?
Största skillnaden är att jag vet att det går att genomföra samt att jag är en mer rutinerad triathlet så jag är inte så nervös för sånt som man ofta är nervös för som nybörjare; växlingarna, energiintag och hela simningen som ska göras ihop med många andra i kallt vatten. En annan stor skillnad är att jag vet nu att det är oerhört stor skillnad på den avslutande löpningen i långdistanstriathlon jämfört med samma sträcka på ren löpning. Man får helt omvärdera vad det innebär att gå ut i ”lugnt” tempo och jag tror det finns tid att tjäna på att gå ut ännu lugnare men hålla tempo istället för att tappa en halvtimme på andra halvmaran som det lätt kan bli annars.

Tobias fick ställa en fråga till Åsa Gustafsson.
Ditt bästa tips för att vara så bubblande glad som du är på alla tävlingar, även när det känns som värst? Hur motar du negativa tankar när det är som jobbigast?

Östlund

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *