Mitt 2013

2013 är snart till ända och snart kommer bloggvärlden svämmas över av sammanställning för det gågna året. Bloggare kommer presentera sina tankar inför det kommande 2014. Jag känner att jag kan göra detta redan nu, så varför inte vara lite före alla andra.

Mitt 2013

  • Av förklarliga skäl har 2013 varit något av ett mellanår när det gäller träning. Jag har inte alls tränat som jag brukar. Första 6 månaderna var jag gravid. Sedan var det några månaders återhämtning efter graviditet och förlossning. Jag har nu smugit igång med träningen igen. Jag ökar sakta antalet träningsminutrar, distanser och intensitet. Kroppen känns fantastisk och jag njuter av att vara igång.
  • Samtidigt har detta år fått mig att inse hur fantastisk kroppen är. Jag har lärt känna min kropp på ett helt annat sätt. Jag har varit lyckligt lottad när det gäller att slippa krämpor och att lyckas komma igång med träningen på ett smart och bra sätt. Inga bakslag än så länge i alla fall.
  • På instruktörsfronten inledde jag året i en utbildning i Core och Stark Mamma (tror det var på denna sida årsskiftet i alla fall). Jag känner också att jag har utvecklats som instruktör över lag. Mycket har satt sig i ryggmärgen och flyter på nu. Jag har instuerat ett pass efter Vilmer kom och jag älskar det verkligen.
  • Om 2013 träningsmässigt varit ett mellanår, så har det på familjefronten varit det bästa året någonsin. Daniel och jag fick efter en hel del kämpande vårt efterlängtade mirakel. Vilmer kom i början av juli och nu är han vår lilla solstråle som ljusar upp vår tillvaro. För mig har upplevelsen med att få barn varit något som kommer bli svårt att slå. Det är magiskt, fantastisk och omtummlande.
  • Jobbmässigt har det rullat på. Fram tills Vilmer kom. Jag trivs med mitt jobb som jag har vid sidan av att vara hemma med Vilmer. Nu njuter jag av heltidsjobbet som mamma.
  • Socialt har jag främst skapat nya kontakter som har med Vilmer att göra. Andra mammor som vi hänger en hel del med. Vissa kanske bara nu under föräldraledigheten. Men det känns som att några kommer hänga med längre än så.

Mycket annat har också skett under 2013. Jag har varit i Paris och hejat på sambon och klubbkompisar som sprang Paris marathon. Flera vänner har fått barn och några har bebisar i magen. Inga bröllop i år men nästa år blir det flera.

Sammanfattningsvis kan jag blicka tillbaka på ett helt fantastiskt år. Jag fick en son. Är igång med träningen. Har en fantastisk sambo och underbar familj. Vänner som ger energi. Jag ser fram emot framtiden med förväntan och spänning. 2014 kommer bli grymt. En stor utmaning väntar. Den ser jag fram emot med skräckblandad förtjusning.20130731-163421.jpg

 

Två sidor

Tänk att något som är rätt tråkigt att göra själv är så trevligt att göra med andra.

Jag har svårt att ta mig ut på promenader med Vilmer själv. Men om någon annan vill ha sällskap tvekar jag inte en sekund om jag bara har tid. Jag kan gå bra många kilometrar bara jag samtidigt har någon att prata med. Beroende på sällskap diskuteras allt från träning, kost och hälsa till dagis, graviditeter och småbarn.
Häromdagen blev det en långpromenad med Tallbodamorsorna. Det blev kanske runt 10 km. Och det kändes som 3. Hur bra är inte det då. Motion med härligt sällskap.

Har ni något som ni drar er för att göra själv? Något som ni bara genomför i sällskap av någon annan?

Get in!

Äntligen har Jenny gått med i NocOut. Tror det passar henne och att hon kommer hänga runt på fler saker än hon tror. Nu är det min kära syster på tur hoppas jag. En klubb som NocOut ger otroligt mycket för alla oavsett nivå enligt mig. Träningskompisar. Motivation. Träningsresultat. Aktiviteter. Socialt. Uppstyrda träningar. Spontanpass. Det finns något för alla. Här kommer några av de saker vi har under vintern.

– Löpintervaller kl 20 på onsdagar i Campushallen.
– Långpass löpning av olika slag på helgerna.
– Långpass spinning 11-13 på lördagar på Campushallen.
– Simning i Ljungsbro måndag kväll och lördag morgon.
-Simning i Linköping tisdag och onsdag morgon.
– Simkurs (fulltecknad för hösten)
– Triathlonträningar en gång i månaden i Ljungsbro.
– Förhoppningsvis längdskidor om snön kommer.
– Många olika spontanpass på initiativ av någon av medlemmarna.

Förutom detta är det glöggkväll den 8 december. Och julbordslöp i Borensberg den 14 december.

Vissa syns på det mesta. Andra bara då och då. Oavsett är man alltid välkommen och en i gänget.

Ni som är nyfikna, kom och testa!!! Ni kommer inte ångra er!!!

20131128-083624.jpg

Skön känsla

Igår fick jag mig en tur på 7 km i spåret här i Tallboda med fina Jenny. Lugn jogg för min del i det tempo som jag i vanliga fall springer långpassen i. Det passet gav mig så mycket. En hel del prat med fin vän. 7 härliga kilometer in på löpkontot. Ett tempo med känslan att kunna springa många många kilometrar.

Jag tycker om att springa när det är mörkt. I skogen. Lamporna lyser upp spåret. Skogen ligger mörk på sidorna. Lite skrämmande, spännande och läskigt. Men jag skulle aldrig göra det själv. Utan Jenny hade det blivit asfaltslöpning. Jag föredrar detta helt klart!!!

Passet igår gav mig även en skön känsla i kroppen idag. Lätt träningsvärk efter två veckor utan löpning. Älskar den känslan.

20131128-084621.jpgJenny och jag för ett par år sedan på ett av lunchlöpen.

Efteråt åt vi mat. Och fikade på te och morotskaka. En kväll med massa livskvalitet och balans. En kväll som gav energi.

Balans

Jag har skrivit det förr och jag kommer skriva det igen. Balans är en av nycklarna till välmående för mig. Att ha balans i tillvaron. En mix av träning, vila, familj, vänner, engagemang och allt annat som vardagen består av. Jag älskar att träna, men jag skulle inte må bra om jag bara gjorde det. Mitt liv skulle inte vara meningsfullt utan familj och vänner. Mitt jobb stimulerar tankeverksamheten. Samtidigt är egentiden något som ger mig energi att klara av vardagen. Det svåra är att hitta en nivå av varje beståndsdel som gör att man mår bra. När jag har balans i tillvaron känner jag mig stark och lycklig. Då kan jag utföra även de tråkigaste saker med ett leende på läpparna. Jag dammsuger sjungandes. Njuter av att plocka och damma.

Vilmer har helt klart gett mitt liv och min balans en ny dimension. När jag ser vårt lilla mirakel blir allt så mycket lättare. Själen är glad för jämnan och jag inser varje dag hur lyckligt lottade jag och Daniel är som får dela vårt lilla liv med denna lilla solstråle. Bara att få det första leendet när han vaknar på morgonen kan få en natt med för lite sömn att bli ett minne blott.

Det är dock viktigt att tänka på att den kombination som ger min tillvaro balans inte alls kanske gör det för dig. Hitta just din balans. För mig är det viktigt att hela tiden sträva mot den, även om den inte alltid uppfylls. Var och en kanske borde stanna upp och fundera över hur man mår. Hur man har det just nu. Vad man vill förändra. Och på vilket sätt. Vad är viktigast? Vad kan man kanske hoppa över? Hur kan man sträva efter balansen som gör att man mår bättre än man gör idag.

Se till att du tillbringar den tid du har till det du vill och det du faktiskt mår bra av! Omge dig med människor som du gillar och som får dig att må bra.

Teaser…

…snart kommer min blogg spridas lite till. Jag kommer synas i nya sammanhang, men ändå inte. Spännande va? Ni får snart veta vart och hur. Jag ser fram emot det och hoppas det kommer ge mig nya härliga och inspirerande läsare!!!

Äntligen uppe på podiet igen

I lördags var det dags! Dags för premiär på instruktörscykeln på ett spinningpass för första gången sedan Vilmer föddes. Senast jag höll ett pass var i slutet av april. Och det var inte vilken premiär som helst. Tillsammans med grymma Mia teamade jag vinterns andra långpass för NocOut. Vi körde en timma var med ett gäng fantastiska deltagare i Campushallens spinningsal. Min hemmaarena. Ett podium som jag känner väl till. Och känslan fanns kvar. Den sitter i ryggmärgen och i väggarna. Ge mig några bra låtar och jag får er att svettas liksom.

Denna lördag var det två timmars svett och glädje som gällde. Jag inledde med uppvärmning. Känslan kom snabbt och sedan var det bara att köra på. Min timma gick snabbt. Svetten rann. Mia slet på cykeln bredvid och deltagarna i rummet likaså. Efter en timma var det dags att lämna över till grymma Mia. Jag var trött redan innan hon körde igång. När jag inte själv ledde passet kunde jag koncentrera mig helt på att köra på själv. Att ta ut mig helt. Mjölksyran sprutade i benen vissa stunder. Och efter en kvart var jag riktigt skakig i benen. Mycket vatten gick åt och när vi bytte instruktör åt jag en halv banan och en halv snickers. Bra energi som fick mig att orka hela passet.

Jag var så lycklig efteråt. Av att ha tränat hårt. Ha svettats massor. Att ha tränat tills mjölksyran var ett faktum. Lett ett gäng härliga deltagare. Temat med Mia. Suttit på podiet igen.

På podiet glömmer jag liksom tiden. En timma går snabbt. Jag blir ett med musiken. Ett med deltagarna. Ett med min kropp. Jag lämnar allt som inte hör hemma där utanför dörren. Rensar hjärnan och går därifrån med trött kropp och en själ full av energi. Det är så träning ska kännas och jag längtar redan till nästa gång. 20130529-063105.jpg

Simmar för movember

Oktober månad är rosa månad. Välbehövliga pengar samlas in till kampen mot bröstcancer. Vi går med rosa band på nyinköpta höstjackor. På mitt Campushallen skänktes det pengar i samband med pass. Många är engagerade i kvinnors hälsa. Många bidrar.

Lite i skuggan av detta kommer november. En i mångas ögon ganska trist månad. Mörkret kryper inpå mer påtagligt. Folk stänger in sig och tänder ännu mer ljus och dricker ännu mera te. Man kan läsa om blöta och ruggiga träningspass i kyla och rusk. Mitt i allt detta mörker och rusk börjar vissa personer odla. Vissa lyckas få till en ståtlig rabatt. Andra mer några glesa strån. De flesta gissar jag är män och de odlar mustasch för mäns hälsa. Och den är lika viktig som kvinnors. Även om denna kampanj kanske ännu inte får samma uppmärksamhet som den rosa.

En vän och klubbkamrat är en av de främsta vi har i Sverige inom Ironmandistansen. Han är dessutom en av alla som odlar. I helgen simmar han Masters-SM. Han har kombinerat dessa två och skänker 20kr/medalj till Movember-rörelsen. Och han har fått med många andra på tåget. Häng med ni också. Jag och Vilmer bidrar med 20kr/medalj var och detta inlägg i ett försök att få fler att bidra. Skriv en kommentar här hos Fredrik eller på hans Facebook om ni vill vara med. Vad jag kan se är det mest män som bidrar. Så tjejer, kom igen nu. Vi kan också!!!

Stöd mustasch-odlingen och peppa Fredrik att ta många medaljer i helgen!!!

20131115-064513.jpg

Tankar om ekologisk kost

Här hemma har en spännande tid inletts. Vilmer ska introducerats i matens värld. Jag hoppas att vi kan ge honom bra värderingar. En grund som ger en självklar syn på bra och hälsosam mat. Även att vi ger honom varierad mat så att han lär sig tycka om det mesta och som utökar spannet av näringsvärden som han får i sig.

Jag har i många år känt att ekologisk mat är viktigt. Jag har inte enbart handlat det. Långt ifrån. Men det blir mer och mer. Det känns ännu viktigare nu. Om det finns ekologiska varor är det det lilleman ska få. Oavsett pris. Grönsaker. Kött. Gröt. Frukt. Mejeriprodukter. Allt. Jag ska odla mer själv. Och jag ska se till att hela familjen här hemma äter mer ekologiskt.

Att det känns viktigt handlar inte om att det är bättre näringsinnehåll i ekologiska varor. Jag tror att många inte tänker på att det grundläggande handlar om vad man INTE får i sig med ekologiska varor. Mindre kemikalier, bekämpningsmedel osv. Jag vill verkligen inte stoppa sådant i min son som under många år framöver kommer växa och utvecklas. Det känns extremt viktigt att ge honom en hälsosam och varierad kost. Innehållande minimalt med tillsatser, raffinerat socker, onödiga E-nummer, kemikalier osv.

20131113-150149.jpg
Så hemma i skafferiet står nu ekologisk rapsolja tillsammans med andra ekologiska produkter i första hand öronmärkta för vårt lilla mirakel. Nästa steg är att byta ut mycket annat av det vi har som är icke-ekologiskt mot ekologiskt. I frysen finns puréer av ekologiska grönsaker köpta på bondens marknad, morötter från min systers trädgård, äpplen från vänner, päron från Anna och annat ekologiskt köpt i affären.

För mig är det också viktigt att inte utesluta något i V’s kost som han inte uppenbart är allergisk mot. Undantaget just nu är raffinerat socker, margarin och sådant som är uppenbart skräp. Han kommer få gluten, nötter, bönor, fisk, skaldjur osv. Jag tror det är bra att vänja de små magarna vi kostens beståndsdelar sakta men säkert. Annars tror jag de kan bli känsliga mot det. Så här kommer det ges protein, fett och kolhydrater. Men inom varje kategori kan man göra bättre och sämre val. Olja och smör är bättre än margarin. Potatis går före till exempel pasta och ris. Rent kött känns bättre än processade charkuterier. Ren, obehandlad, oprocessad mat så mycket det går.

Självklart är inte detta bara applicerbart på små barn. Det känns bara extra viktigt att V får en bra start. Han är som ett oskrivet blad och vi kan ge honom bra förutsättningar för ett hälsosamt liv.

Hemträning idag

Idag håller jag mig hemma med snorig lilleman. Han vill gärna sitta i famnen. Helst inte sova själv. Men han vill sova mycket. På mitt bröst. Det går bra att sätta honom i babysittern om jag hållet mig i samma rum, sjunger och pratar med honom.

Dagens två planerade saker fick ställas in. Ingen större katastrof. Livet som småbarnsförälder innebär att vara flexibel. Men eftersom han ändå går med på att sitta i sittern om jag håller mig i närheten så har jag lyckats få till lite träning. Styrka hemma på vardagsrumsgolvet ska inte underskattas. Effektivt blev det också eftersom jag ville hinna med så mycket som möjligt innan V blev missnöjd. Tänk vad man kan åstadkomma med ett gummiband och lite vikter 🙂

20131111-113628.jpg
Ledsen för dålig bildkvalitet.
Lite tips på övningar: rodd med gummiband, höftlyft, benböj, diverse dynamiska magövningar, plankan, armhävningar, vadhävningar, rygglyft, triceps och biceps med gummiband.