Kalmar IM – magi och känsla

Imorgon står ca 1500 häftiga personer på startlinjen till Ironman Kalmar. Personer som tränat och förberett sig i månader. Som har åtskilliga mil cykel i benen, som nött på löparskorna mer än de flesta och som simmat längd efter längd i bassängen. De går upp tidigt på mornarna och viger nästan alla dagar i veckan till att fokusera på träningen. I alla fall de flesta av dessa grymma människor.

Vi kom hit till Kalmar igår. Det är mitt femte år här nere. Femte året som jag hejar men inte deltar själv. Direkt när man checkar in på vandrarhemmet känner man pirret. Man känner igen känslan. Det ligger spänning i luften. Överallt ser man cyklar, joggande människor och idrottare i kompressionsstrumpor och Ironman-kepsar. Det ligger i luften. Känslan finns överallt. Känslan av förväntan. Adrenalin. Spänning. Endorfiner. Fokus. Den ena cykeln är värre än den andra. Rymdhjälmarna blir fler och fler för varje år.

På lördag är det dags. Årets kraftprov. Det är många av de detagande som äntligen har nått fram till sitt stora mål för året. Vissa har gjort det förut och andra står på startlinjen för första gången. Det är nog nervöst oavsett om det är första IM-distanden eller inte. Vad är nytt för i år? Vad ska man tänka på vid växlingen? Har allt packats ner? Vad ska förberedas? För min del känner jag mig lika delaktig som sambon på sätt och vis. Vi går gemensamt ihop vad som ska packas i de olika påsarna. Hur mycket energi ska med på cykeln? Vad ska langas under löpningen?

Nytt för i år är att allt ska checkas in redan dagen före. Sakerna man ska ha vid respektive växling ska ner i olika påsar. Det gäller att tänka till. Ute vid själva växlingsområdet står enbart cyklarna. Inga skor, inga kläder, inga hjälmar. Ombyte sker i ett separat tält. Allt måste planeras redan idag. Cyklarna står på sina platser med plast över. 1500 cyklar i långa rader.

För Daniels del är det redan klart. Vid 12 lämnades allt in och sedan dess har han kunnat koppla av. Äta mat, ladda, vila, fokusera och fundera. Det känns mer avslappnat på något sätt. Fast i år är det annorlunda. Större. Fler startande. Hela Kalmar är skyltat med Ironman. En folkfest. En fest där det centrala är en grym prestation från ca 1500 människor. Vi som står bredvid banan försöker dela med oss av energin till de som tävlar. Försöker lyfter fram både bekanta och främlingar. Alla behöver den support vi kan ge. Imorgon hejar vi på alla. Många av de som startar imorgon tävlar i första hand mot sig själva. Det största hindret för en lyckad dag kan vara en strejkande kropp, inte mannen som springer bredvid. För de flesta som inte ligger i täten kan snarare den flåsande gubben snett bakom vara någon som man kan prata med några minuter. Så att man kan glömma bort sina stumma vader och smärtande lår bara för en liten liten stund. Få lite ny energi och nytt perspektiv till det man gör. Man tar sig någon kilometer till tillsammans med en annan i samma situation.

Jag vill önska alla deltagar imorgon ett stort lycka till!!! Jag beundrar alla som står på startlinjen imorgon. Ni är grymma! Ni har gjort något som är min dröm. Och något som jag planerar att genomföra 2014. Jag har dragit ihop ett gäng av fantastiska tjejer runtomkring mig i en satsning mot IM 2014. Om ni hänger kvar på denna blogg längre än bara denna helg så ska ni få se mer av det gänget. Härliga tjejer som jag är övertygade om kommer slå tri-världen med storm om två år.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *