Idag var det, som jag redan skrivit om, dags för ytterligare ett intervallpass och Träningsglädje Training Camp. Återigen fick jag med mig min söta följeslagare Lotta. Passet beskrev jag i ett tidigare inlägg idag. Det var rent ut sagt förbaskat skitjobbigt. Fram till 120-sekundersintervallerna gick det bra. Sen började mjölksyran och spykänslorna komma. Det blev tungt att andas och den tidigare gåvilan fick bytas mot ståvila. Flera gånger svor vi över att det var så jobbigt. Men benen bar oss hela vägen. På tunga ben joggade vi hem mot Lotta igen. Det verkade som att vi redan i det läget hade glömt hur jobbigt det var (lustigt vilket minne man har när det gäller jobbig träning). Vi var direkt överens om att ett grispass som detta är något vi gillar. Vi kommer definitivt köra detta igen.

Väl hemma slängde jag på chilin på spisen igen. Den kokade dryga timmen i söndags och idag fick den stå dryga två. Jag har precis ätit en liten portion (klockan är för mycket för en hel om jag ska kunna sova) och köttet var så mört att det trillade isär. Några av ingredienserna är nötkött, lök, vitlök, bacon, rödvin, chili, svarta bönor, stora vita bönor, kidneybönor, spiskummin med mera. Och så lite crème fraîche till! Fantastiskt gott!!!